Sök

Religionsläraren vägrar backa för hot och hat

Läraren Björn Westerström betonar vikten av att bygga upp en relation till eleverna för att kunna bemöta hat och hot. Foto: Privat

Gymnasieläraren Björn Westerström har blivit dödshotad av en elev med starka antisemitiska åsikter. Men att backa från diskussioner om hatstrukturer i klassrummet är otänkbart för honom.
– Det vore jättefarligt. Då skapar vi en sorts tolerans för hatstrukturerna, säger han.

Björn Westerström har lärt sig genom egna misstag att det inte lönar sig att sätta hårt mot hårt när elever agerar extremistiskt i skolmiljön. För att nå eleverna måste man som lärare börja med att bygga relationer, skapa förtroende och ha öppna dialoger om eleven ska börja reflektera på ett djupare plan kring sina värderingar.

Elever förnekade förintelsen

Under ett decennium undervisade Björn Westerström elever i historia, svenska och religion på gymnasieskolan Pauliskolan i centrala Malmö. Eleverna på skolan kämpade med låga resultat och i hans klasser fanns många elever från socioekonomiskt utsatta områden. Men det fanns också grupper av elever som förnekade förintelsen och hade en stark antisemitisk övertygelse.

– Det var starka tuffa elever som hade antingen en religiös eller etnisk upplevd gemenskap. De stärkte sin gemenskap genom att antingen tala väldigt negativt om kvinnor, utrycka hemska saker om homosexuella eller hade de en raljerande antisemitisk jargong. En handfull av eleverna var tongivande i en klass som jag hade och de var väldigt högljudda, säger han.

Kände du rädsla för att tala om vissa ämnen i klassrummet?

– Ja, jag minns särskilt ett tillfälle då jag diskuterade judendomen i en klass. En elev hade uttalat sig antisemitiskt vid flera tillfällen och efter att han skrikit att: ”Judar är mördare” och att ”Hitler borde gjort ett bättre jobb” så sa jag att han inte var välkommen i klassrummet. Han försökte ta sig in i klassrummet genom att knuffa bort mig. Eleven var ursinnig och när jag stod kvar i dörröppningen hotade han att döda mig innan han gick därifrån. Jag var väldigt rädd i den stunden och kände att flera klasskamrater stod på hans sida, trots att jag agerade för att skydda dem.

Viktigt att inte backa

I dag säger Björn att han inte borde ha lyft frågorna, i den aktuella klassen, vid den tidpunkt som han gjorde. Just då fanns det för många konflikter i klassen och en oro mellan grupperna. Det saknades trygghet.

Däremot tycker han att det är viktigt att inte backa från svåra ämnen som Mellanösternkonflikten och de religiöst laddade frågorna i skolan.

– Det är en farlig utveckling när man som lärare backar från de ämnena och här i Malmö har jag märkt att rädslan för att det ska dyka upp antisemitism i klassrummet gör att ”vi” på något sätt tillåter den att förekomma och ibland lägger locket på. Vi ska absolut inte backa för då riskerar vi att skapa en tolerans för hatstrukturerna, säger han.

Som lärare måste man noga tänka igenom varför man tar upp olika kontroversiella ämnen och på vilket sätt man närmar sig frågorna.

– Diskussionerna måste ske i en klassrumssituation där det finns en tillit mellan dig och eleverna som gör att de inte känner sig otrygga, säger han.
För att lyckas få både en bra diskussion och ett lärande så måste man både göra ett relationellt förberedelsearbete med eleverna men också förbereda på vilken kunskap man vill lyfta.

Skulle du kunna tänka dig att visa Charlie Hebdos Mohammedbilder i klassrummet?

– Ja, jag har visat dem vid ett tillfälle eftersom det var enda gången som jag funnit relevans att göra det. Jag hade en delkurs om islamofobi där jag och eleverna tittade på hur islamofobi har utvecklats under flera hundra år och vi tittade då på flera olika yttringar.

– Eftersom jag arbetar mycket med att ta upp frågor kring antisemitism så har jag också flera gånger visat antisemitisk propaganda med ganska obehagliga bilder. Eleverna har fått analysera bilderna. I det sammanhanget har det varit viktigt att eleverna förstått att det är hatbilder, som det inte finns någon sanning eller kunskap i, utan att syftet är att vi ska analysera var hatet kommer ifrån. Annars kan det bli helt fel.

Viktigt skapa trygghet

– Den här typen av övningar förutsätter att man har en trygghet i klassrummet. Att läraren funderar över vad som kan hända om man visar den här typen av bilder och förbereder eleverna på att man ska visa dem. Och låta eleverna gå ut om de inte vill se dem, säger han.

Björn berättar att när han visade Mohammedkarikatyrerna råkade han glömma bilder kvar i klassrummet. En elev hittade dem. Det ledde till att skolan fick besök från representanter från en moské som undrade varför skolan hade visat bilderna.

– När vi förklarade för dem i vilken kontext det hade skett så hade de inga problem med det.

Björn Westerström arbetar nu på S:t Petriskolan i Malmö, som har en helt annan elevsammansättning, men han har inte slutat att undervisa om kontroversiella frågeställningar i sina ämnen.

Du har lärt dig att balansera och hantera den här typen av svåra frågor men hur ska en nyexaminerad lärare våga ta sig an de här laddade frågorna?

– Jag tror att det är väldigt vanskligt om du inte känner att du har en stark relation med eleverna och att de känner sig trygga med dig. Det får inte finnas någon misstanke att du vill provocera dem. Du måsta ha etablerat den relationen annars vet man aldrig var det landar. Man måste ställa sig frågan vilken relevans det finns kring att lyfta en specifik fråga i klassrummet. Det finns ingen mening med att göra elever ledsna eller otrygga. Det är inte ett mentalt tillstånd som är positivt för lärandet att känna sig kränkt, ledsen eller otrygg, säger han.

LÄS OCKSÅ:

Anna Ekström: ”Jag hade visat Hebdo-bilderna”

Läraren Peter hotades för att han är jude

Experten: Så hanterar du kontroversiella åsikter i klassrummet

Efter lärarmordet: Så undervisar svenska lärare