Sök

Ökade resultatklyftor i Timss 2019

Utbildningsminister Anna Ekström tycker att de oförändrade resultaten för de svenska eleverna i den globala kunskapsmätningen Timss 2019 är ett styrkebesked. Foto: iStock

I Pisa 2018 exkluderades drygt 11 procent av eleverna i årskurs 8. I Timss 2019 drygt 6 procent. Men andelen nyanlända elever har inte påverkat resultatet negativt, enligt Skolverket.

Att nära dubbelt så många utlandsfödda elever deltog i Timss 2019 jämfört med Pisa 2018, har inte inverkat negativt på resultatet.

– Utlandsfödda elever utgör en så liten andel av alla elever att det därför krävs stora förändringar i deras resultat för att det nationella resultatet ska påverkas, säger projektledaren Maria Axelsson, Skolverket.

”Man kan vara orolig”

Svenska elever har på det stora hela presterat under internationella mattesnitt sedan 1960-talet – och verkar ha svårt att klättra över medellinjen.

– Man kan vara orolig men bör nog vara mer upptagen med det som krävs för att resultaten kan förbättras. Myndigheter, rektorer och lärare – alla som har ett ansvar för svensk skola måste samla sig kring det där som vi vet har betydelse, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

Han lyfter flera statliga initiativ för bättre matteresultat: Mattelyftet, fler mattetimmar och läsa-skriva-räkna-garantin.

Varför fortsätter eleverna prestera under medel?

 – Det är för tidigt att utvärdera insatserna, men jag tror att legitimerade lärare är viktigt, kanske särskilt i ett ämne som matematik som man huvudsakligen ägnar sig åt i skolan. Man lär sig läsa hemma, man tar del av samhällsdebatten eller ser en intressant historisk film. Men just matte är typiska skolkunskaper och då är det särskilt viktigt att vi utbildar legitimerade mattelärare, säger Peter Fredriksson, till Läraren.se.

Ekström tror på lösning på segregationen

Utbildningsminister Anna Ekström (S) fokuserar på att det nya Timss-resultatet bekräftar att nedgången från 2011 definitivt är hävd.

Svenska elever har alltid legat under medel i matematik, och insatserna ni gör verkar inte hjälpa. Vad ska ni konkret göra nu?

– Vi har ju alldeles nyligen fattat beslut om utökad undervisningstid i matematik, och vi har sett till att matematiklyftet byggs ut och utvecklas. Vi satsar också på professionsprogram, vi ser framgångsrika länder som år efter år får höga resultat har stabil professionsutveckling av lärare, i samarbete med lärarfacken. Jag bedömer att de kommer ha stor effekt på elevernas kunskapsutveckling. Men kunskapsutvecklingen följer likvärdigheten, säger Anna Ekström.

Förslagen i likvärdighetsutredningen verkar svåra att genomföra tillsammans med dina samarbetspartier, Liberalerna och Centerpartiet. Vad kommer hända under den här mandatperioden om läget fortsätter som det är?

– Jag ser att det är en väldig skillnad bland riksdagspartierna i åsikterna kring de förslag som Björn Åstrand tagit fram. När de högerkonservativa partierna helt stänger dörren för förslagen, ser jag att både Centern och Liberalerna klart och tydligt sagt att de ser ett bristande problem med bristande likvärdighet. Jag är optimist och ser till den svenska skolhistorian. Den nioåriga grundskolan var ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. Jag hoppas att vi med ett starkt samarbete på mitten ska kunna hitta lösningar på segregationen. Jag har inte gett upp hoppet.

Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiske talesperson, säger att partiet är emot att slopa kösysystemet. Mot bakgrund av Timss-resultatet, vill han i stället höja kraven.

– Timss är absolut inte en undersökning som vi ska vara nöjda med. Sverige ligger långt ifrån toppen, Sydkorea och Japan. De svenska elevernas resultat i dessa viktiga ämnen är också generellt sett på en alldeles för låg nivå med tanke på att en så stor del inte uppnår de högsta betygen - svensk skola och förväntningarna måste skärpas. Det räcker inte med att sätta en lägsta ribba att det räcker med att eleverna når den lägsta godkäntnivån dvs betyget E, säger Roger Haddad.

Anna Ekström, ser du några konkreta öppningar från samarbetspartierna?

– Vi analyserar de remissvar som kommit in (på utredaren Björn Åstrands förslag, reds anm) och vi ser att myndigheter, forskare och företrädare för professionen enhälligt sluter upp bakom förslagen. Med den stora debatt som finns i samhället är det klart att det behöver göras saker, säger Anna Ekström.

LÄSTIPS:
UTREDARE: ÄNDRA SKOLVAL OCH SKOLPENG

”ÖKAT STATLIGT INFLYTANDE FÖR LIKVÄRDIG SKOLA”