Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Unga oroliga för sitt mobilanvändande

Så kan föräldrar ta kontroll över barnens mobiltelefoner – även under skoltid.
Missnöjet med det egna användandet har stadigt ökat sedan 2010 då mätningarna startade. En viss pandemieffekt kan ligga bakom senaste årens.

Allt fler unga oroas av mängden tid de själva lägger på Snapchat, Instagram och andra sociala medier. I en ny rapport svarar över hälften av 9—18-åringarna att ”för mycket” tid går åt till mobilen.

Användandet av sociala medier bland barn och unga har ökat stadigt under 2010-talet.

Enligt rapporten "Ungar och medier 2021" ökar dessutom tiden som de unga lägger ner på de olika apparna och webbsidorna.

Av de 18-åriga flickorna som svarat använder över hälften (54 procent) sociala medier mer än 3 timmar per dag.

Det kan i sin tur ge konsekvenser både för sömnen och skolarbetet.

– Det är många som tror att sömnen påverkas negativt av medieanvändningen, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.

– Vi frågar också om hur ofta de anser att medieanvändandet kommer i vägen för andra saker de borde göra, som läxor. Där är det också ganska många som svarar att det händer dagligen eller några gånger i veckan i alla fall.

Inte lagom

I enkäterna som skickades ut i fjol fick ungdomarna bland annat svara på hur de såg på mängden tid de lade ner på olika aktiviteter, som läxor, sport/träning/motion och kompisar.

I de flesta kategorierna är ”lagom” det vanligaste svaret.

Men när det gäller mobilen och sociala medier sticker svarsalternativet ”för mycket tid” ut, särskilt bland de lite äldre i undersökningen.

I gruppen 17—18 år tycker över hälften att de lägger för mycket tid på mobilen och sociala medier.

– När man märker själv att det faktiskt går ut över andra saker kan det mycket väl få en att tänka att "nu är det faktiskt för mycket", säger Yvonne Andersson.

Kan vara pandemieffekt

Missnöjet med den egna medieanvändningen har ökat konstant sedan Statens medieråd började mätningarna 2010.

Men en viss pandemieffekt kan också ligga bakom att siffrorna i den senaste rapporten, som presenterades på torsdagen, krupit ytterligare uppåt.

– Alternativen till de här digitala nöjena och aktiviteterna har ju varit mycket färre under pandemin, säger Yvonne Andersson.

– Och om man mer eller mindre ofrivilligt blir hänvisad till att hänga på nätet kan man ju också känna att det är för mycket. Det är en tänkbar förklaring som kan inverka.

LÄS ÄVEN

Ingen coronaeffekt på barns läsförmåga

FHM ger grönt ljus för skolmatsalen

Wiman: Rör inte vårt sommarlov, Ekström!