Sök

TRIS: Pandemin har förvärrat hedersförtrycket

"Pandemin har lett till ökat hedersförtryck", säger TRIS verksamhetsledare Mariet Ghadimi. Foto: Anders G Warne

Eldsjälar och nya projekt i all ära – men det räcker inte. För att minska hedersförtrycket krävs både kontinuitet och långsiktighet, menar man i Uppsala. "Vi är Fadimes stad, det förpliktigar", säger Mariet Ghadimi, verksamhetsledare för organisationen Tjejers rätt i samhället (TRIS).

Det konstaterar Uppsala stad som har fördjupat sitt samarbete med Tjejers rätt i samhället (TRIS), en av Sveriges ledande frivilligorganisationer på området.

– Det är bara att erkänna, vi har inte varit tillräckligt bra, säger skolkommunalrådet Helena Hedman Skoglund (L). 

Den här månaden är det 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Sedan dess har skolor och personal gjort viktiga insatser för att stötta elever som utsatts för hedersförtryck – men insatserna har varit kortsiktiga och ojämnt fördelade.

LÄS ÄVEN: De vågar prata om heder

TRIS verksamhetsledare Mariet Ghadimi är själv uppvuxen i staden, i Gottsunda, och har sett hur hedersförtrycket ökat i staden:

– Vi är Fadimes stad, det förpliktigar. Vi borde vara bäst, men det är vi inte.

Att undersöka förekomsten av hedersförtryck är notoriskt svårt, än i dag saknas en nationell kartläggning. TRIS gjorde för några år sedan en egen enkätstudie med drygt tusen niondeklassare i Uppsala som visade att närmare var sjätte elev hade varit utsatt för någon form av hedersrelaterat våld och förtryck.

– Inget tyder på att det skulle minskat sedan dess, snarare tvärtom, säger Mariet Ghadimi.

Ofta skolpersonal som hör av sig

Pandemin har gjort situationen värre för många utsatta då det blivit lättare att inskränka barnens frihet när alla ska hålla sig hemma. Samtalen till TRIS jourtelefon har ökat, både från drabbade och från personal som möter barn och unga. Det är i synnerhet skolpersonal som hör av sig.

– Tjatet om att gifta sig har ökat. En flicka berättade att föräldrarna använde farmor som argument: ”Tänk om hon dör i covid, hon måste hinna se dig i vitt.”

En flicka berättade att föräldrarna använde farmor som argument: ”Tänk om hon dör i covid, hon måste hinna se dig i vitt.”

TRIS lokaler ligger i centrala stan, men i porten finns av säkerhetsskäl ingen information om att organisationen huserar högst upp. Tamburen är draperad i de nya affischerna som tagits fram i samarbete med kommunen: ”Även din elev kan bli utsatt för barnäktenskap.”

Härom året inledde TRIS det andra idéburna partnerskapet med kommunen, som ska löpa till 2023 och fokusera mer än tidigare på just skolans roll.

Helena Hedman Skoglund är stolt över satsningen: 

– Nu växlar vi upp arbetet med målsättningen att ingen tjej eller kvinna i Uppsala ska utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är i synnerhet två grupper inom skolan som behöver extra stöd: idrottslärarna och elevhälsan. Själv är hon samhällskunskaps- och svensklärare i botten.

– Jag har några gånger försökt stötta elever som utsatts för hedersförtryck. Men en lärare ska varken behöva vara elevhälsa, socialtjänst eller polis. Vi är pedagoger.

LÄS ÄVEN:

De vågar prata om heder

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.