Sök

Svårt att registrera skäl till skolfrånvaro

Skolverket har nu redovisat regeringens uppdrag om ett nationellt register för elevfrånvaro. Linda Ahlgren, undervisningsråd Skolverket, konstaterar att det är svårt att upprätta register om orsakerna till elevernas frånvaro. Foto: Skolverket och Getty Images.

Regeringen vill få bättre grepp om elevers frånvaro mellan skolor och olika huvudmän på nationell nivå. Det är fullt möjligt visar Skolverkets nya utredning. Däremot är det inte möjligt att gå in djupare på skälen till barnens frånvaro i ett nationellt register.

LÄSTIPS: Så vill nya skolministern hjälpa lärarna

Genom att samla in elevers frånvaro i ett nationellt register hoppas regeringen kunna kartlägga och få en bild av hur omfattande frånvaron är på grund av skäl som exempelvis skolk, hedersrelaterat förtryck eller social ohälsa.

Skolverket konstaterar dock i sin utredning att det finns både juridiska och metodologiska svårigheter att kartlägga och registrera orsakerna till frånvaron. De lyfter fram att det skulle kunna bryta mot dataskyddsförordningen och att det även skulle kunna krävas sökningar bland känsliga personuppgifter i exempelvis journaler.

Linda Ahlgren, undervisningsråd Skolverket, konstaterar att elevers frånvaro sällan beror på bara en orsak.

– Skolorna gör utredningar på individnivå så där skulle forskare kunna undersöka skälen vidare men vi kan inte sätta upp nationella register med skälen. Dessutom är frånvaroskäl ofta komplexa. Det är sällan bara en orsak till att en elev är frånvarande, säger Linda Ahlgren, undervisningsråd på Skolverket.

Nationellt register kan synliggöra frånvaron

Skolverket menar ändå att ett nationellt frånvaroregister skulle vara användbart för Skolverket, externa aktörer som skolhuvudmän, skolor och forskare.

Det skulle kunna leda till att elevers frånvaro uppmärksammas tidigare och att skillnader mellan exempelvis kön, äldre och yngre barn, skolor och huvudmän blir synliga. Och att man också kan följa skillnader i elevfrånvaron över tid.

Hon lyfter också fram att det finns nya stöd och rekommendationer från Skolverket att ta del av när det gäller hur skolor och huvudmän kan arbeta för att främja elevnärvaro. Man har också uppdaterad stödmaterialet kring hedersrelataterad problematik.

Skolverket konstaterar att de flesta skolor registrerar frånvaron för samtliga elever digitalt, men det finns fortfarande 16 procent som registrerar frånvaron manuellt med exempelvis papper och penna. Det handlar om mindre huvudmän som endast har en skola. Det skulle kunna leda till en något ökad arbetsbörda för de skolorna, anser Skolverket.

Frånvaron samlas in varje termin

Myndigheten föreslår därför att giltig och ogiltig frånvaro samlas in från skolorna på individnivå efter varje avslutad termin.

– För att det ska vara möjligt krävs det att vi tar fram en gemensam definition nationellt av vad som räknas som giltig och ogiltig frånvaro för det saknas i dag. Det är rektor som definierar vad som räknas som giltig och ogiltig frånvaro, säger Linda Ahlgren.

Statistiken ska sedan kunna redovisas utifrån skolform som förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Elevers frånvaro på gymnasieskolan samlas redan in av Centrala studiestödsnämnden och inom kommunala vuxenutbildningen är rektorerna inte skyldiga att utreda frånvaron, vilket skulle innebära en ökad arbetsbörda för personalen på de skolorna. Skolverket föreslår därför att bara att frånvaron för skolpliktiga elever ska samlas in.

LÄS ÄVEN

RÖSTA: Vilken är viktigaste skolfrågan valåret 2022?

Förslaget: Så blir lärarnas nya fackförbund

Lärare tvingas dokumentera dubbelt: "Vi måste protestera"

 

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.