Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Prestationsångest hos elever ökar – så ser du varningssignalerna

Josef DIb och Arta Mala Bucolli gjorde en studie under 2020 bland lärare som vittnar om att elever redan i tredje klass känner prestationsångest. Foto: André de Loisted

I grunden vill du nog ha dem, eleverna med prestationsångest.
De är noggranna, fuskar aldrig, slarvar absolut inte och driver sig själva hårt. De blir allt fler, bekräftar flera studier, men hur kan du hjälpa dem?

Nöjdheten med sig själv är betydligt lägre bland personer födda efter 1995, de som har levt hela sina liv med smartphones och sociala medier, än hos dem som är födda på 1980-talet. Med detta som bakgrund ökar risken för att prestationsbekräftelser blir beroendeframkallande. Prestationer kan fungera som en sorts självmedicinering mot rädslan att misslyckas.

I klassrummet, och även mot dig själv, bör förhållningssättet självklart vara; Det är inte prestationen som gör oss till människor. Men detta är svårt när vi också har en prestationskult i samhället, som när kändisar talar om sin prestationsångest. Personer som är lyckade, som David Lagercrantz som säljer miljoner böcker och återkommer till ångesten i varenda intervju. Eller varför inte Zara Larsson som är inne på samma spår i intervju efter intervju. De i det närmaste koketterar med det.

Dessa ideal sprider sig. Det bekräftar aktuell forskning på området dels utifrån lärares erfarenheter dels utifrån elevernas egna.

Vi börjar med att möta lärare som i en studie, gjord våren 2020, tydligt vittnar om att elever redan i tredje klass känner prestationsångest. Studien bygger på intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet på tre olika skolor. Titeln är ”Prestationsångest, skolstress och psykisk ohälsa bland elever” och är gjord av Josef Dib och Arta Mala Bucolli vid institutionen för hälsa och samhälle vid Malmö universitet.

”I socioekonomiskt utsatta områden kan trycket på eleverna vara ännu högre … Det här är något vi talar alldeles för lite om.”

Josef Dib, Malmö universitet

Den psykiska ohälsan, visar deras studie, ökar bland elever, där stress och prestationsångest är de främsta faktorerna. Detta utvecklas enligt de intervjuade lärarna på grund av de krav som föräldrar och skolan ställer på eleven att få bra betyg i grundskolan för att de senare ska kunna läsa vidare på gymnasiet och högskolan.

Hur visar sig stressen och prestationsångesten?

– Det kom fram tecken på ont i magen och att eleven låg back med studier. När eleven inte hann göra sina uppgifter kunde detta tydligt ses hos eleven, säger Josef Dib.

Hur har de intervjuade lärarna agerat?

– De har snabbt gjort individanpassade åtgärder, exempelvis att en elev har en pedagog i sin närhet, ett anpassat skolschema eller att läraren har kontinuerlig kontakt med såväl vårdnadshavare som elevhälsan. På de här skolorna har elevhälsan också engagerat sig för att finna olika åtgärder för eleven för att dennes hälsa ska förbättras.

Vilka varningssignaler bör en lärare reagera på?

– Om en elev börjar vara frånvarande på lektioner, hänger utanför klassrummen eller visar ett avvikande beteende mot vad hen vanligtvis gör. Utöver det upplever vi att känslan hos en elev som uppger att hen har ”ont i magen” inte enbart ska ses som ett fysiskt tecken, det kan eventuellt vara relaterat till något psykiskt.

Redan i tredje klass förekom just symtom som ”ont i magen”, enligt studien, vilket tydde på att barnet upplevde press och stress.

Värna förhållningssättet att det inte är prestationen som gör oss till människor. Både gentemot dina elever och dig själv. Illustration: Tommy Parker

I studien fanns tydliga tecken på att hemmiljön har påverkan, ofta på grund av vårdnadshavare som dels inte känner till skolsystemet, dels själv inte har en akademisk utbildning:

– I socioekonomiskt utsatta områden kan trycket på eleverna vara ännu högre än i andra områden, både från föräldrar, som kanske kommer från andra kulturer, och från skolan, säger Josef Dib.

Förväntningarna är skyhöga på högre utbildningar som en öppning till framtiden:

– Det här är något vi talar alldeles för lite om, säger han.

Vi reder ut begreppen

  • Prestationsångest

Prestationsångest handlar om rampfeber, nervositet för ett framtida exponerande, drabbas av skrivkramp, att stå på en scen och tala eller för att svara på frågor i klassrummet.

Prestationsångest är ingen diagnos och har sällan att göra med de faktiska resultaten en elev når. Det är få som presterar sämre på grund av prestationsångest men det tär på dem. De tänker negativt om sig själva och sin prestation, de ältar ofta och nedvärderar det de gjort. De är sällan stolta över vad de åstadkommit och är många gånger perfektionister.

Att känna stor nervositet inför ett prov är i grunden inte prestationsångest, denna nervositet är helt naturlig och ökar vårt fokus.

Symtom på allvarligare form av prestationsångest är när någon ofta blir nedstämd, aldrig är glad eller stolt över en prestation, som efter ett bra resultat på senaste provet förringar sin insats.

  • Prestationsbaserad självkänsla

Prestationsbaserad självkänsla är när en person aldrig kompromissar. När man bara upplever självkänslan när man har lyckats prestera. Sådan självkänsla leder till risk för att bli sjuk.

I intervjuerna framkom tydligt att många elever upplever någon typ av prestationsångest. Det är relaterat till normer och de krav som indirekt finns för unga att uppnå. En av de intervjuade lärarna uppgav att machokulturen och hur media relaterat till denna kultur påverkar eleverna. Pojkarna kände att de ofta behövde bevisa att de var ”en man”.

Flickorna, däremot, blev mer påverkade av sociala medier, även när det gällde kravet på att studera vidare.


När eleverna själva får skatta sin självbild har tydliga förändringar skett på 30 år, visar även en studie som blev klar i fjol. Eleverna i grundskolan värderade sig själva betydligt högre 2013 än 1983. Särskilt flickorna på mellanstadiet tycker bättre om sina kroppar och är psykiskt stabilare. Men sedan tappar flickorna tilltron till sig själva stort, från 12 års ålder fram till 18 år.

– Tjejerna presterar bättre än killarna och det märker de själva under mellanstadiet men deras värdering av sig själva går sedan ner, trots att de fortfarande presterar bättre än killarna, säger Eva Hoff.

Hon är docent i psykologi och lektor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet och en av tre bakom studien, ”Self-evaluation differences among Swedish children and adolescents over a 30-year period”. De andra två är Daiva Daukantaité och Pirjo Birgerstam. Studien bygger på en enkät för självskattning med fem delskalor: den fysiska självbilden, den psykiska självbilden, hur bra de tycker det går i skolan samt relationer i två steg; dels med vänner dels med föräldrar och familj.

Att bara ge beröm kan få bakslag. ”En väg kan vara att istället ge feedback som till exempel: Jag har sett hur du verkligen kämpat hårt med den här uppgiften”, säger Eva Hoff, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Vad överraskade dig?

– Jag ser ändå det positiva med den svenska kulturen. Tjejerna hade lite Pippi Långstrump i sig upp till sexan. De kan vara ganska kaxiga, de vet att de är duktiga i skolan. Och jag blev egentligen inte förvånad över att deras självbild blev sämre på högstadiet.

Hon nämner internetkulturen med kroppsfixering och retuscherade bilder som en starkt bidragande orsak.

Det finns en kommentar i studien om att lärare kanske ska vara försiktiga med överdrivet beröm för att eleverna ska få mer realistiska värderingar av sig själva.

Vilka råd kan du ge lärare?

– Det finns en risk med att om någon får reda på att det går bra hela tiden kan fallet bli djupt när man sedan får betyg.

Hon nämner den amerikanska forskaren Carol Dweck som talar om vilken attityden man har till lärande. Dweck menar att återkommande beröm kan göra att alla värderas utifrån och fokus för eleven blir på prestationen. Om något sedan inte går bra identifierar sig eleven med misslyckandet. Återkommande beröm vid framgång skapar en risk för att utveckla inlärd hjälplöshet vid motgångar.

”I dag kräver alla elever feedback på allt. Det tar bort lustlärandet och ­nyfikenheten.”

Eva Hoff, docent i psykologi

– En väg kan vara att i stället ge feedback som till exempel "Jag har sett hur du verkligen kämpat hårt med den här uppgiften”, då blir effekten en annan. Även om eleven misslyckas kan hen ändå förstå att det viktigaste är att försöka, säger Eva Hoff.

Ett mer generellt resonemang om prestationsångest följer.

– I dag kräver alla elever feedback på allt. Det tar bort lustlärandet och nyfikenheten, säger Eva Hoff och menar att vårt betygssystem med detaljfokus gör att barnen fostras till att bli instrumentella snarare än att de ska fundera på om de lärt sig något.


Självbild och förhållningssätt till prestation kan ligga nära de filosofiska resonemangen. Filosofen Jonna Bornemark nämner den eviga konflikten mellan att vara och att bli. Filosofin kan hjälpa till att reda ut begreppen och kan vara något att ta stöd emot i klassrummet:

– Vi fastnar ofta i att vi hela tiden gör saker för att bli något längre fram, genom våra handlingar. Vi tappar bort att vi redan är något, säger Jonna Bornemark.

Hon menar dock att vi, mänskligheten, behöver båda sidorna.

– Men i vår kultur, ja också i hela skolsystemet, odlar vi bilden av att vi ska bli något. Redan på förskolan finns riktningen till ”sen” och vi är dåliga på att bara vara, vi är hela tiden på väg.

”Du kan bli vad du vill”<br />

En metastudie med 40 000 studenter konstaterar att perfektionismen i västvärlden ökat systematiskt sedan 1980-talet. Studien, gjord av Curran & Hill 2017, bekräftade också en utveckling i västvärlden mot att ett större ansvar läggs på individen. Resonemang som ”Du kan bli vad du vill”, har blivit vanligare.

Hon menar att det är vuxenvärlden som skapar dessa beteenden för barnen, att det är prestation som gäller. Hur kan en lärare möta barn med prestationsångest? Det är bra att börja tidigt:

– Här är leken så bra, den är viktig, inte till för något och drivs av lust och egna inre drivkrafter.

Leken kan vara på djupaste allvar men handlar inte om att prestera. Jonna Bornemark ser att leken tas tillvara både inom förskolepedagogik och fritidshemspedagogik men inte i skolpedagogiken.

Hur kan en lärare vara uppmärksam men inte ställa för höga krav?

– Att vara kravlös betyder att man inte deltar. Motsatsen kräver engagemang, att gå in i elevens arbete, tillsammans, och ställa frågor. Det gäller samtidigt att inte ha fokus på att något ska bli en produkt, det är inte huvudpoängen.

Det viktigaste rådet till lärare är att hjälpa eleverna att lära känna sig själva.

– Att de får lära känna sina känslor och vad som är viktigast för dem själva. Det gäller att lära sig notera, identifiera och verbalisera känslorna. Att lära sig till exempel att om du blir arg på något är inte det första du ska göra att slå. Häri ligger grunden till subjektiviteten, grunden till allt vårt kunskapslärande.

”En klok lärare kan hjälpa eleverna att se vad som är yttre krav. Jag tycker också att skollärare borde lära sig mer om lek.”

Jonna Bornemark, filosof

Jonna Bornemark tror att "en klok lärare" kan bortse från matriser och lärandemål och hitta andra aktiviteter ibland och se barnen och deras drivkrafter utanför det prestationsbaserade.

– En klok lärare kan också hjälpa eleverna att se vad som är yttre krav. Jag tycker också att skollärare borde lära sig mer om lek, säger hon.

Tips på böcker om ämnet

I ordning efter utgivningsår, inte någon prioritering.

”Omtyckt – superkraften i att vara äkta, positiv och relevant” av Lars-Johan Åge, Volante förlag 2021.

”Anonyma prestationister” av Adam Svanell, Albert Bonniers förlag 2020.

”Skärmhjärnan” av Anders Hansen, Bonnier Fakta 2019.

”Självkänsla och perfektionism” av Irena Makower, Studentlitteratur 2018.

”Motivation och lärande” av Einar M. Skaalvik och Sidsel Skaalvik, Natur & Kultur 2016.

”När perfekt inte duger - strategier för att hantera perfektionism” av Richard P Swinson och Martin M Antony, Natur & Kultur 2014.

”Jag törs inte men vågar ändå” av Martin Forster, Natur & Kultur 2013.

”Självkänsla och anpassning” av Maarit Johnson, Studentlitteratur 2003.

”Self theories” av Carol Dweck, Psychology Press 2000.