Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

”Skolan behöver uppmärksamma barn och unga som lever med hedersnormer”

Anette Franzén och Sabina Landstedt på Riksorganisationen GAPF, vill att skolan lyfter hedersrelaterat våld och förtryck på agendan. Särskilt nu under distansundervisningstider.

Alla som arbetar i skolan behöver känna till de risker som finns med att leva i en familj som praktiserar hedersnormer, skriver Anette Franzén och Sabina Landstedt på Riksorganisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime).

Snart är det sommarlov och för många är det en efterlängtad ledighet. Men för barn och ungdomar som lever i en hederskontext har familjens planer på semester till hemlandet börjat skapa oro och rädsla. En oro och rädsla som inga barn ska behöva leva med. För dessa barn handlar rädslan om att bli bortgift, könsstympad eller fast i hemlandet i uppfostringssyfte. I familjer där oskuldsidealet är starkt så riskerar både tjejer och killar att övertalas, luras eller tvingas att förlova eller gifta sig.

Under rådande omständigheter med distansundervisning är det särskilt viktigt att skolan uppmärksammar och är lyhörda för de elever som riskerar föras ut ur landet eller utsättas för hedersbrott.

Alla som arbetar i skolan behöver känna till de risker som finns med att leva i en familj som praktiserar hedersnormer. Lika viktigt är det att känna till brottet barnäktenskap och utreseförbudet. Det är inte de utsatta barnens ansvar att be om hjälp eller visa tecken som vuxna på skolan kan förstå. Barn som lever med strikta hedersnormer vet att för dem är hedern viktigare än samhällets lagar och de kan därför uppleva att rättigheter och lagstiftning inte gäller dem. Det är skolans ansvar att se till att alla barn, oavsett vilken familj de är födda i, förstår att de har egna rättigheter och att lagarna även gäller dem. 

Sedan 1 juli 2014 har Sverige en lagstiftning som ska skydda mot äktenskapstvång som är ett brott redan på planeringsstadiet. Denna lagstiftning har förstärkts i omgångar och i somras infördes brottet barnäktenskap som innebär att vårdnadshavare har en skyldighet att skydda sina omyndiga barn från att gifta sig eller leva som gifta. Barnäktenskap är ett allvarligt brott och kan ge fängelsestraff upp till fyra år. Även den som ingår äktenskap med ett barn begår brott. En annan förstärkning är att socialtjänsten kan ansöka om utreseförbud hos förvaltningsrätten när ett barn riskerar att föras ut ur landet och där utsättas för barnäktenskap eller könsstympning. Om det är ett akut läge kan socialnämnden besluta om ett omedelbart utreseförbud.

Utreseförbudet har tillämpats i större utsträckning än vad vi vågade hoppas på, ändå vill vi uppmärksamma att det finns alltför många barn och ungdomar i vårt samhälle som riskerar bortförande. Det ser vi inte minst genom de samtal som kommer till vår stödverksamhet. Barn och ungdomar vittnar om planerade resor och samtal om giftermål. Skolan förmår inte alltid att se dessa barn och ta deras situation på allvar. Ibland kanske man ser men inte agerar på grund av okunskap. Det kan också handla om rädsla att göra ”fel”, ”lägga sig i” eller bli kallad för rasist. Ofta saknas rutiner på skolan för hur man ska agera. Det leder till en osäkerhet och därmed sviker skolan dessa barn.

Lagstiftningen är på plats och informationsmaterial att använda finns att ladda ner helt gratis. Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram affischer och digital information som riktar sig till elever, vårdnadshavare och yrkesverksamma om den skärpta lagstiftningen på hedersfortryck.se. Där finns även informationsfilmer, affischer och tryckt material om tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning översatt till olika språk. Från och med hösten 2022 är det rektor som har ansvar för att hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen men vi uppmanar skolor att agera redan nu, i god tid innan sommarlovet, för att samtliga elever, vårdnadshavare och skolpersonal får information om lagstiftningen som ska se till att alla barn får vara just barn, även de som lever i familjer där hedersnormer praktiseras.

 

Anette Franzén, lärare, föreläsare och GAPFs goodwill-ambassadör 2021

Sabina Landstedt, Stödsamordnare Riksorganisationen GAPF

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se