Sök
Publishing-priset logga

Veteranläraren om skolan: ”Allt var inte bättre förr”

Ingrid Nordlund, 90, som varit lärare i 44 år fick under pandemin rycka in som barnvakt åt barnbarnsbarnen – digitalt – och kunde förstås inte låta bli att få in lite undervisning.

Hon var med på Lärarförbundet Vetlandas digitala årsmöte, hon streamar lunchkonserter på sin dator, och när barnbarnsbarnen var sjuka och hemma från förskolan var hon barnvakt via Facetime. 90-åriga seniorläraren Ingrid Nordlund berättar för Läraren.se hur hennes digitala färdigheter hjälpt henne under pandemin, och varför hon aldrig funderat på att byta yrke.

När det var dags för Lärarförbundet Vetlandas lokala årsmöte 2020 kunde det inte genomföras som vanligt, på grund av pandemin. Det fick bli digitalt istället, och för många 90-åringar kanske det hade betytt att man inte kunde vara med. Men för lokalförbundets äldsta medlem, Ingrid Nordlund, var det inga problem. Hon hade varit digital länge, från början för att kunna hålla kontakt med sin dotter som bor i USA.

– Vi hälsar på varandra varje år, men under tiden vill man ju se barnbarnen, hur de växer och ser ut. Så vi började med Skype ganska tidigt, och sedan blev det Facetime. Och nu under pandemin har jag utvecklat det.

Barnvakt via paddan

Förutom att hon kunnat uppleva kulturlivet trots pandemin, har Ingrids digitala färdigheter gjort att hon kunnat hjälpa sin familj när pandemin ställt till det. När ena barnbarnsbarnet blev förkyld var båda barnen tvungna att vara hemma från förskolan. Ena föräldern var på jobbet som vanligt, men den andra har fått jobba mestadels hemifrån. När båda barnen blev tvungna att stanna hemma blev det svårt att få tid till arbetsuppgifterna.

– Då tänkte jag – men hur ska jag kunna hjälpa till nu? De har ju varit så rädda att jag ska bli förkyld som är gammal, och vill inte att jag ska drabbas av något. Men då sa jag – kan vi inte ha digital kontakt istället, vi kan Facetimea! Jag kan vara barnvakt via min padda!

Och så blev det – två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen satt Ingrid i Facetime med sina barnbarnsbarn, tills den minsta blev frisk igen och de kunde gå tillbaka till förskolan. Som den lärare hon i grunden är, blev det såklart lite undervisning.

– Jag tog fram kritor och en stor griffeltavla som jag hade här hemma från när barnen var små, sedan hade vi undervisning, säger Ingrid och skrattar. Jag sa ”nu ska vi ha en tävling, vi ska se om vi kan känna igen alla siffror”. Så skrev jag siffror på min griffeltavla och så gissade hon. Till slut sa hon att gammelfarmor, nu får du gissa. Så tog hon fram ett papper och skrev siffror till mig. Vi hade så kul ihop faktiskt. När vi träffades igen häromdagen sa hon ”men vi kan ju Facetimea igen, vi behöver ju inte vara sjuka”.

Fakta: Ingrid Nordlund

Ålder: 90 år

Yrke: Jobbade som lärare 1952-1996. Först som folkskollärare, och sedan som speciallärare.

Bor: I Vetlanda

Gör (när det inte är pandemi): Går på seniorgymnastik två gånger i veckan, sjunger i kör och är aktiv både inom kyrkan och i seniorföreningen SPF.

Drömyrket – förutom lönen

Ingrid har alltid tyckt om barn, och det var en av anledningarna till varför hon valde den utbildning hon gjorde.

 – Det var nog lite av ett drömyrke för mig, att bli lärare.

Den stress och press som många lärare vittnar om idag, har Ingrid själv inte upplevt så mycket. Det är bara en sak med läraryrket som hon tycker är negativt.

– Ja det är väl lönen i sådana fall. Den har ju aldrig varit bra.

Men att byta jobb har hon aldrig funderat på.

– Det är nog det att jag trivts väldigt bra med lärarjobbet. Jag har tyckt om att umgås med elever, och jag tycker att man har fått så oändligt mycket tillbaka. Men det klart, det är andra tider nu, det fungerar inte som det gjorde när jag slutade 96. Det finns ju möjligheter till utveckling såklart.

Ingrid har länge varit en aktiv medlem i Lärarförbundet Vetlanda, och satt med i styrelsen som kassör i 17 år. Hon är inte med i styrelsen idag, men går på årsmötena och brukar åka med på resorna till bokmässan som förbundet ordnar varje (pandemifritt) år.

Under sitt 44-åriga yrkesliv har Ingrid upplevt många förändringar inom skolan. Både i sättet man undervisar, och inom själva skolans organisering. Men på frågan om ifall skolan var bättre förr, svarar hon bestämt:

– Nej det tror jag inte hörru du! Vissa saker kanske, som lugnet till exempel. Men det här med att man bara skulle ha katederundervisning, det var ju inte rätt. Eleverna kan ju så mycket idag, de är mycket mer insatta i saker nu än vad de var förr. Allt var inte bättre förr i tiden!

LÄS ÄVEN

Presenten som står högst på lärarnas önskelista

Podcast: Lär dig äga ditt klassrum