Sök

Allvarlig kritik – Skolplattformen fyller inte lärares behov

Skolplattformen som kostade 675 miljoner kronor att ta fram får nu allvarlig kritik i en utredning av Stockholms stad själva. Foto: Getty (OBS! Montage)

Skolplattformen, Stockholms stads digitala lärplattform, får allvarlig kritik. Bland annat visar en extern utredning att den inte svarar på de behov som lärare och rektorer har.

Skolplattformen, Stockholms stads lärplattform, har fått kritik för höga etableringskostnader och för att den läckt personuppgifter.

Nu har kommunen både gjort en egen utredning av plattformen, och tillsatt en extern genomlysning.

Bakom den externa utredningen står företaget Ramboll, vilket Dagens Nyheter rapporterar om.

Utredningarna visar att:

  • Projektet planerades över för lång tid, mellan 2012 och 2018, och var delvis redan tekniskt utdaterat när det lanserades.
  • Skolplattformen möter inte målgruppernas behov. En förklaring är att verktyget sträcker över flera olika utbildningsformer och förvaltningar.
  • Det innebär till exempel att vuxenskolan inte kan använda plattformens administrativa verktyg, utan måste sköta detta för hand.
  • Det går inte att se informationen som skolorna lägger upp, ur vårdnadshavares och elevers perspektiv. En förklaring är att styr- och projektgrupp saknat kompetens om skolor, utbildning och skolformer.
  • Sakkunniga i referensgruppen kände inte att deras invändningar påverkade utvecklingen med arbetet.
  • Det är för lågt i tak inom Stockholms stad.
  • Det saknades tydlig styrning av när och hur skolorna skulle börja använda plattformen. Bland annat ställdes inga krav på skolornas förberedelse, eller på vilket innehåll de skulle lägga upp.
  • Plattformen är svåranvänd, bland annat krävs flera handgrepp för enkla uppdateringar.
  • Användarna var dåligt informerade om syftet med projektet, bland annat upplevde de att det handlade om ett it-projekt snarare än ett stöd och arbetssätt för hela verksamheten.

Går inte skuldbelägga enskild

I Dagens Nyheter kritiserar skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L) dels hur projektet genomförts, men också de höga kostnaderna.

– Får man hantera skattebetalarnas pengar på det här sättet? Nej, det tycker inte jag, säger hon till tidningen.

Dock slår staden fast att det inte går att lägga skulden på någon enskild person, men att stora projekt i fortsättningen måste garanteras kunniga beställare och utförare.

Bland annat baserar sig de tre rapporterna på intervjuer med inblandade i projektet, samt användare. Totalt går notan på 675 miljoner kronor, plus kostnader för utredningar.

LÄS MER:
Svenska lärare har största digi-behoven

Teknikstrul stör hälften av alla lektioner – så drabbas lärare

IT-strulet i skolan måste upphöra