Sök

Regeringens nya förslag – så ska distansundervisningen fungera framöver

Fjärr- och distansundervisning inom den svenska skolan har stötts och blötts i åratal. Men den har bara varit tillåten i väldigt begränsad omfattning – fram till nu.
Utbildningsminister Anna Ekström konstaterar att den här perioden har gett lärarna en större erfarenhet och vana.
– Många som varit rädda har nog tappat rädslan, säger hon till Läraren.

Strax efter att regeringen presenterat det tillfälliga regelverket om distans- och fjärrundervisning under pandemin så lade man den 23 mars fram en ny proposition med förslag till mer långsiktiga ändringar i skollagen. Förslagen ger, i jämförelse med gällande lagstiftning, skolor utökade möjligheter att använda fjärr- och distansundervisning i. Men det är ändå långt ifrån de närmast fria tyglar som skolorna har just nu under pandemin.

– Vi öppnar för distans- och fjärrundervisning, men inte alls så mycket som nu. Nu är det mycket mer öppet än vad det kommer att vara i ett normalläge och det är nog lika bra det, säger Anna Ekström.

Förslaget bereds just nu i utbildningsutskottet och beslutet om propositionen väntas fattas av riksdagen den 16 juni. Om förslaget går igenom ska ändringarna i skollagen träda i kraft den 1 augusti 2020 men tillämpas efter 30 juni 2021.

Om Huddinge kommun och andra kommuner i Sverige ska kunna fortsätta undervisa digitalt på ett friare sätt så krävs det att regeringen lättar ytterligare på regelverket kring fjärr- och distansundervisning i jämförelse med det propositionsförslag som nu ligger inför ett beslut.

Förslaget – punkt för punkt

Förslagen i propositionen ”Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor på entreprenad” innebär bland annat att:

  • Fjärrundervisningen, där lärare undervisar eleverna i realtid via ett digitalt verktyg från en annan plats än där eleverna befinner sig, får bara användas i vissa ämnen. Det krävs vidare att huvudmannen inte lyckat anställa en lärare som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet, trots upprepade ansträngningar. Det kan också handla om skolor, som har så få elever, att undervisning i ämnena direkt på skolan skulle leda till betydande svårigheter, organisatoriskt eller ekonomiskt, för skolans huvudman. Det kan exempelvis handla om att skolor ska kunna erbjuda undervisning i ett modernt språk som spanska, av en behörig lärare, till en liten elevgrupp på en byskola i fjällen eller på en skärgårdsö dit man har haft svårt att rekrytera. Eller modersmål i något udda språk.
  • Distansundervisningen, där lärare och elev inte behöver vara uppkopplade samtidigt i tid och rum, ska kunna användas om en elev inte kan delta i den vanliga skolundervisningen på skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. I gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan kan det även användas för en elev som av andra särskilda skäl inte kan delta i undervisningen på skolan.
  • Fjärrundervisning- och distansundervisning föreslå även kunna läggas ut på entreprenad.
  • Fjärr och distansundervisningen föreslås få användas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.