Sök

Kan fortsätta på distans – även efter pandemin

Patrik Forshage spår att intresset för en utökad möjlighet för distansundervisning kommer att öka efter den här perioden. Foto: Johan Strindberg

Rektorerna på gymnasieskolorna i Huddinge vill fortsätta att utveckla distans- och fjärrundervisning – även efter pandemin.
– Jag tror varken vi eller andra kommuner kommer att avstå från de möjligheterna när vi nu fått smak på dem, säger Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun.

En dryg vecka efter att gymnasieskolorna hade stängt i mars och börjat undervisa digitalt uttryckte sig Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, närmast lyriskt i Läraren:

– Under den här veckan har det hänt mer med digitaliseringen av den svenska skolan än på 5 år.

Patrik Forshage håller med om att den digitala undervisningen har tagit ett stort språng. Huddinges fem gymnasierektorer har beskrivit för honom hur den digitala undervisningen har lett till nya idéer, tankar och innovationer som de vill fortsätta utveckla efter pandemin.

– Omställningen har gått över förväntan – absolut inte problemfritt – absolut inte utan invändningar men långt över förväntan, säger Patrik Forshage.

Rektorerna vill kunna kombinera den traditionella gymnasieundervisningen med fjärr- och distansundervisning även efter pandemin – då regeringens tillfälliga bestämmelser försvinner.

– Det förutsätter dock förordningar som möjliggör det, säger han.
I kontakter med utbildningsdepartementet har han förstått att regeringen är oroade över hur elever i behov av särskilt stöd ska klara en utökad digital undervisning. Det finns också farhågor att företag ska erbjuda digitala lösningar främst av ekonomiska skäl snarare än didaktiska.

– Det måste självklart övervägas och tas på stort allvar men man måste också se fördelarna, säger han.

Hans gymnasierektorer beskriver hur hemmasittande elever nu börjat delta på liknande villkor som andra i den digitala undervisningen – efter år av hemmasittande. Att elever använder fler informationskällor än i skolan. Och att vissa elever i behov av särskilt stöd nu kan fokusera på sitt lärande istället för att bevaka det sociala spelet i klassrummet.

– När det gäller elever i behov av särskilt stöd så finns det två sidor av myntet. Den digitala undervisningen lever inte upp till alla olika behov. Vi kan inte välja det ena eller det andra utan behöver arbeta med en mångfald av metoder och organisationslösningar, säger han.

Patrik Forshage hymlar inte med att den digitala undervisningen leder till många didaktiska och pedagogiska utmaningar för lärarna – inte minst att bedöma elevernas kunskaper rättssäkert.

Magnus Jarnlo, biträdande rektor på Sågbäcksgymnasiet är ansvarig för introduktionsprogrammet. Han önskar mer flexibla lösningar av regeringen där den digitala undervisningen kan ingå under längre eller kortare perioder för att möta eleverna på olika sätt.

Magnus Jarnlo.

– Vi har en mindre grupp elever på introduktionsprogrammet Individuellt alternativ där vissa inte har varit på skolan sedan mellanstadiet. De deltar nu i den digitala undervisningen. Men för att de ska kunna lyckas så måste vi få använda de verktyg som finns för att möta dem där de befinner sig - och det är hemma – åtminstone just nu, säger han.

Han ställer den retoriska frågan: Vad menas med att en elev kommer tillbaka till skolan?

– Betyder det att komma tillbaka till skolbyggnaden eller till undervisningen, frågar han.

Sedan pandemin startade har tidningen Läraren beskrivit hur lärare upplevt den digitala undervisningen både positivt och negativt. Vissa grundskollärare har slagit knut på sig själva för att erbjuda både traditionell klassrumsundervisning och digital undervisning. På gymnasieskolorna har det framförallt varit svårt att erbjuda elever inom de yrkesinriktade programmen de praktiska delarna i utbildningen digitalt. Vissa elever på språkintroduktion, inom SFI och elever i behov av särskilt stöd har haft svårt att ta till sig undervisningen på distans. Det har också handlat om svårigheter med betygsättning och bedömning.

– För många elever är digitaliseringen en förbättring, men för ännu fler har det inneburit en försämring. De elever som behöver skolan bäst riskerar att råka illa ut. Och det är med tanke på dem som vi har ändrat i den tillfälliga förordningen så gymnasierna kan vara öppna för små grupper av elever, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till tidningen Läraren.

Patrik Forshage anser att fördelarna överväger.

– När vi kastades in i distans- och fjärrundervisningen prövades lärarens kompetens i relation till hela den uppsättning med didaktiska metoder och arbetssätt som läraren har. Lärarna har nu utvecklat nya strukturer och sätt att organisera och genomföra undervisningen via digitala kanaler, säger han.
Den 16 juni väntas riksdagen anta ett nytt förslag som öppnar för mer distansundervisning, men långt ifrån så mycket som nu tillåts.

Kommer ni att strida för att förslagen i den nya propositionen ska bli mer generösa?
– Jag tror inte att det kommer vara nödvändigt. Våra gemensamma erfarenheter, engagemanget och intresset från lärare, rektorer och skolhuvudmän, för att fortsätta, kommer att vara så stort att det inte går att trycka tillbaka, säger Patrik Forshage.