Sök

KD: "Tidiga kunskapskontroller är avgörande"

På Läraren.se kommer samtliga skolpolitiska talespersoner för riksdagspartierna att debattera i åtta dagar. Den här gången Christian Carlsson, Kristdemokraterna.

Mindre administration, tidiga kunskapskontroller och stärkt särskilt stöd. Det är några av de förslag Kristdemokraterna vill genomföra i svensk skola. Det skriver Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson som är näst ut i Lärarens debattserie med riksdagspartierna.

För att fler barn ska klara studierna krävs fler vuxna i skolan. Det behövs mer tid till lärarledd undervisning som bedrivs av lärare med höga förväntningar, mer ordning så att barnen i skolan är trygga, och det särskilda stödet behöver stärkas så att färre barn lämnas efter.

I det läget duger det inte att vi har en socialdemokratisk regering som under de senaste mandatperioderna har lagt allt fokus på landets friskolor. Självklart ska vi se till att både skolvalet och friskolereformen förbättras, men regeringen saknar rätt fokus för att lösa skolans verkliga problem. Därför krävs ett maktskifte.

Det ska vara ordning i skolan så att barnen är trygga och behandlas med respekt.

  1. Satsa på lärarna. En bra skola börjar med bra lärare, som tack vare sin ämneskunskap inspirerar eleverna att lära sig, leder klassen och håller ordning i klassen. Det ska finnas möjlighet till god löneutveckling och det behövs satsningar på vidareutbildning. Alla lärare behöver kontinuerligt få del av forskning, men också få fokusera på det de utbildas för, dvs. undervisningen. Det handlar om att se över lärarnas dokumentationskrav och att rensa i arbetsuppgifter, vilket är möjligt med fler vuxna i skolan. Mindre administration och mer tid till undervisning är bästa sättet att förbättra skolresultaten.
  2. Kunskapsfokus. I läroplanerna ska det finnas tydliga kunskapskrav och betygskriterier med fokus på inlärning av faktakunskaper, särskilt i de tidiga årskurserna. Tidiga kunskapskontroller är avgörande. Alla barn behöver testas för läs- och skrivsvårigheter tidigt, men stödinsatserna måste också sättas in tidigt i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola samt speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper. Skolinspektionen bör även ges i uppdrag att granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling. I både Norge och England mäts elevernas kunskapsutveckling, och det skulle även vi kunna göra i Sverige. Skolinspektionen kan sedan ranka landets skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling, och en rad nyckelfaktorer som är relevanta för att utvärdera skolornas kvalitet. Så värnar vi valfriheten, och sätter kunskapen främst.
  3. Ordning och trygghet. Det ska vara ordning i skolan så att barnen är trygga och behandlas med respekt. Kristdemokraterna vill stärka lärarna i ledarskapet i klassrummet genom förtydliganden och utökade befogenheter i skollagen, men också genom mer utbildning i ledarskap och konflikthantering. Vi vill göra det lättare för rektor att flytta på elever, som inte behandlar de andra med respekt och elever som omplaceras bör kunna flyttas för längre tid än idag.
  4. Stärk det särskilda stödet. Vi måste göra upp med den likriktningsskola som innebär att alltför många elever undervisas i samma klass, och på samma sätt, trots att det går ut över barnen med de största stödbehov och deras föräldrar. Barn är olika, och har olika behov. Det är inte något fel, men rektor behöver större flexibilitet att utforma sina undervisningsgrupper och resurser för att göra det. Det särskilda stödet behöver stärkas, och vi behöver fler lärare, speciallärare och särskilda undervisningsgrupper, så att fler barn får chansen att klara skolan. 
  5. Likvärdig skola i hela landet. Vi har inte en likvärdig skola. Kunskapsresultaten är idag lägre bland elever som bor på landet jämfört med elever i våra större städer, men även finansieringen och förutsättningarna att bedriva skola skiljer sig åt. Det kan skilja så mycket som 30–40 procent mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst på skolan. Storstäder satsar exempelvis mer pengar på läromedel. Kristdemokraterna vill stärka förutsättningarna för elever och lärare på landsbygden och vi har därför föreslagit en nationell skolpengsnorm som kan vägleda kommunerna mot en mer jämlik och bättre skola för alla i hela landet.

Så skapar vi en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, där fler barn får lyckas och kan förverkliga drömmar. En skola där fler barn får lyckas och känner trygghet lägger också grunden för ett tryggare Sverige.

Christian Carlsson (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson.

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.