Sök

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.

LÄS ÄVEN: Johanna Jaara Åstrand: "Partierna saknar konkreta förslag"

Under två veckors tid har de skolpolitiska talespersonerna för riksdagspartierna debatterat sina viktigaste skolfrågor på Läraren Debatt. Första veckan publicerades LiberalernaMiljöpartietCenterpartiet och Moderaterna.

Den senaste veckan publicerades Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand har tidigare kommenterat förslagen från L, MP, C och M. Nu ger hon sin bild av de sista fyra partiernas förslag. 

Vad tycker du politikerna missar i sina förslag?

– Även om många av partierna ringar in vikten av en likvärdig skola i hela landet, behovet av ökade resurser, fler lärare, mer och tidigare stöd samt värdet av tillit till professionen så landar många av förslagen snarare i riktning mot mer mätning, uppföljning och kontroll. Det räcker inte med att uttrycka att lärare ska få vara lärare, eller hur viktigt det är med stor tillit till professionen. Det behöver synas i de politiska förslagen och märkas i lärarvardagen också.

Vad skulle du vilja se att de föreslog?

– Regleringar som på riktigt skapar bättre förutsättningar i klassrummen, fritidshemmen och förskolorna. Förslag som minskar arbetsbelastningen och gör att fler vill bli och förbli lärare. Och då är det snarare gruppstorlekar, undervisningstid, planeringstid, förstärkt elevhälsa, antal medarbetare per rektor, lönesatsningar, kompetensutveckling, forskningsmöjligheter och så vidare som politiken behöver ta ansvar för.

Vad vill du lyfta fram som särskilt bra/särskilt dåligt i det som presenteras av SD, S, KD och V?

– Sverigedemokraterna: SD säger att de seriöst kan diskutera kösystem och skolpengens utformning – det är en välkommen öppning. Allt detta är utrett, och ett första avgörande steg är att rösta ja till de förslag som riksdagen ska ta ställning till i juni. Om SD gör det går de från ord till handling.

Att som SD lägga skulden för allt på så kallad massinvandring och mångkulturalism är att negligera en rad problem i den svenska skolan som hade funnits oavsett invandringen.

– Socialdemokraterna: Det är bra att Socialdemokraterna slår fast att alla barn och elever har rätt till utbildade legitimerade lärare och att alla lärare har rätt till kontinuerlig kompetensutveckling genom ett professionsprogram. Det är insikter som förpliktigar.

Att S vill förändra hur marknadsskolan fungerar är positivt. Men med hänsyn till det parlamentariska läget skulle det vara önskvärt med lite mer kompromissvilja från S.

– Kristdemokraterna: Det är positivt att KD vill rensa i dokumentationskraven, öka det särskilda stödet och anställa fler lärare och speciallärare. Men det framgår inte hur det ska gå till. 

Jag blir förbryllad då KD föreslår att alla barn ska testas tidigt i läsning och skrivning. Har partiet helt missat att detta sedan länge finns genom läsa-skriva-räkna-garantin? Det är inte fler tester elever och lärare behöver – det är mer pengar och minskad arbetsbelastning.

– Vänsterpartiet: Det är positivt att V fokuserar på det kompensatoriska uppdraget i skolan och inkluderar elevhälsa, specialpedagoger, fritidshemsverksamhet och socialt stöd samt att de lyfter fram ett statligt huvudansvar, avskaffande av marknadslogiken och mer makt till professionen.

Problematiskt är att det som partiet för fram, med undantag för de ökade resurserna, ligger på en ganska abstrakt nivå. Frågan är vilka förslag de kan kroka arm med andra partier kring.