Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Linton: Extremistiskt våld i skolan ingen tillfällighet

Olle Linton, gymnasielärare i historia och religion, grundare av nätverket Lärare Mot Rasism.

Än en gång har en svensk skola drabbats av ett vansinnesdåd. Denna gång i Kristianstad, förra gången var det i Eslöv 2021, och innan dess i Trollhättan hösten 2015, då Anton Lundin Pettersson mördade tre personer.

Det finns en självklar vilja att förstå denna typ av händelser, att veta vad som ligger bakom dessa individers handlingar. Flera teorier läggs fram, men tyvärr drar alltför många en felaktig slutsats av dessa hemska händelser. Alltför många analyser vill se dessa som isolerade incidenter, oberoende av varandra. Detta följer en tydlig tendens, idén om den ensamme galningen. Grundtanken är att isolerade, sjuka individer plötsligt exploderar i ett våldsutbrott, ofta utan förvarning och därmed omöjligt att förutse och vidta nödvändiga åtgärder mot.

Denna uppfattning är globalt spridd, men appliceras primärt då gärningsmannen (för det är en han, utan undantag) kommer från en vit, kristen tradition. Detta till skillnad om förövaren har koppling till muslimska traditioner. Då är det nästan självklart att det handlar om en organiserad terrorattack, med ett bakomliggande, stort islamistiskt nätverk som anstiftare. Högerextremt våld – ensam galning, islamistiskt våld – internationellt nätverk. Enkelt, men inte helt korrekt.

Likheter mellan Trollhättan, Eslöv och Kristianstad

Likheterna mellan dåden i Trollhättan, Eslöv och i Kristianstad är slående: Inledningsvis de yttre omständigheterna rörande beväpningen, tillvägagångssättet med mera, men det är de bakomliggande likheterna som är de mest skrämmande. Undersökningarna kring gärningsmannen i Trollhättan visade tydligt att han stod för rasistiska åsikter, hade en påtaglig fascination för nazism och läste nutida högerextrema texter på nätet. Även rörande Eslövsfallet och nu i Kristianstad har vissa liknande fakta framkommit: Gärningsmännen, eller gärningspojkarna kanske vi bör säga då det rör sig om tonåringar, skall enligt uppgifter från Expressen och Expo haft ett gemensamt intresse i högerextremism och Nazityskland. De skall ha fört en rasistisk hatretorik i olika nätforum, de skall dessutom ha känt varandra väl och delat våldsfilmer från andra högerextrema attentat. Åtskilliga signaler, från skola, socialtjänst men även från amerikanska FBI har sänts, men dessa räckte uppenbarligen inte för ett aktivt ingripande, och detta resulterade i allvarliga våldshandlingar.

De ovan nämnda gärningsmännen var inga ensamma galningar.

De ovan nämnda gärningsmännen var inga ensamma galningar. De var utan tvekan representanter för ett allt ökande extremistiskt, våldsbejakande hat som gång på gång manifesterar sig i det svenska, men även andra samhällen. De högerextrema krafterna har under många år normaliserats världen runt genom en politisk och medial acceptansförskjutning långt högerut. Krafter som tidigare betraktades som paria, som samhällsfiender, har fått tillträde till maktcentra, och samhällsutvecklingen har följt i denna riktning.

Antidemokratiska krafter

De hemska händelserna i Trollhättan, Eslöv och Kristianstad, men även mordet på den franske läraren Samuel Paty utfört av en islamist i oktober 2020, är beståndsdelar i ett tydligt, sammanhängande mönster. Antidemokratiska krafter världen över visar gång på gång att de ser våldshandlingar som en godtagbar metod att uppnå sina mål. Att inskränka medborgerliga och mänskliga rättigheter, att kontrollera press och utbildning, är delar av en samhällssyn som delas av regeringarna i Ungern, Polen, Ryssland och nu även Afghanistan under talibanernas styre. I skolan måste vi bli bättre på att läsa och förstå signalerna när elever radikaliseras. Vi måste också få bättre och konkreta verktyg att förhindra den här typen av utveckling och händelser. Det extremistiska hotet är reellt och utgör en stor fara för elever och skolpersonal. Det är dags att det tas på allvar och att det motverkas. Här och nu.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN:

Våldsforskaren: ”Därför smittar inte skolattackerna”

Expert: Orsakerna bakom skolattackerna

Så ska de stoppa skolattackerna