Sök

DEBATT: Ännu ett bevis för att friskolereformen är katastrof

Friskolereformen skulle leda till fler valmöjligheter och en levande landsbygd. Men majoriteten av ansökningarna till Skolinspektionen kommer från skolkoncernerna. Skoldebattören Linnea Lindquist ger sin bild av orsaken.

”Jag hyser också en förhoppning att reformen skall starta en utveckling även av fristående skolor med andra profiler. Det kan handla om föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor som kan få en ny chans under nytt huvudmannaskap.”

Citatet kommer från proposition 1991/92:95 och tillhör Beatrice Ask.

Regeringen Bildt trodde att friskolereformen skulle leda till att lärare, rektorer och även föräldrar skulle starta skolor med olika pedagogiska inriktningar. Med friskolereformen skulle skolor i glesbygden räddas när kommunen aviserar nedläggning och på så vis skulle hela Sverige leva.

År 1997 ingick Socialdemokraterna och Miljöpartiet en allmänpolitisk uppgörelse om lika skolpeng och det dröjde inte länge förrän skolkoncerner började att etablera sig – det blev lönsamt att driva skola i Sverige.

Ekonomin tyngre än demokratin

Det ekonomiska incitamentet kommer alltid väga tyngre än det demokratiska och i takt med att aktiebolagsdrivna skolkoncerner expanderar förlorar vi rådighet över skolsystemet. Mindre huvudmän lägger ner eller säljs eftersom de blir utkonkurrerade av skolkoncernerna.

Skolinspektionen har i 2022 års ansökningsomgång om nyetablering och utökning för 2023/24 fått 206 ansökningar.

Bakom de totalt 206 inkomna ansökningarna står 89 sökande, varav 54 ingår i en koncern. Koncernerna Academedia AB och Thorengruppen AB står bakom nästan en tredjedel av de inkomna ansökningarna. Sundsvalls kommun har till exempel fått tre ansökningar om nyetablering och expansion. En av de skolkoncerner som ansökt om expansion är Thoren Business School som ansöker om expansion på naturvetenskapligt program med inriktning naturvetenskap.

Sundsvalls kommun skriver i sitt yttrande till Skolinspektionen att ”fler utbildningsplatser innebär ytterligare ökade svårigheter att bedriva en kostnadseffektiv utbildning med hög kvalité”. Det gäller Sundsvalls gymnasium, den kommunala skolan, och naturligtvis andra utbildningsanordnare.

Saknar behöriga lärare

När jag tittar i Skolverkets statistik över behöriga lärare på Thoren Business School ser jag att skolan helt saknar behöriga lärare i matematik, kemi och fysik. De har endast en behörig lärare i naturkunskap. Trots att de saknar behöriga lärare vill de expandera.

Viljan att expandera beror på att Sundsvalls kommun under flera år har dragits med stora budgetunderskott och skolkoncernerna vet att underskott för kommunen innebär ökad retroaktiv ersättning till fristående skolor efter att kommunen har upprättat årsbokslut.

Eftersom skolpengen är lika mellan huvudmännen måste kommunerna ersätta enskilda huvudmän vid underskott eftersom skolpengen då har ökat. 
Skolinspektionen behöver starkare verktyg för att avslå ansökningar från enskilda huvudmän om etableringen eller expansionen innebär ekonomisk skada för kommunen i minst fem år. Trots att många kommuner beskriver ökade kostnader och hur skolstrukturen i kommunen påverkas kör Skolinspektionen över kommunerna. 

Jag tror inte att jag är den enda som undrar varför Skolinspektionen tillåts sätta skolkoncernernas ekonomiska intressen före elevernas rätt till en likvärdig utbildning.

Linnea Lindquist, debattör.

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se