Sök

”Återupprätta grundskolan”

Rolf Ekelund vill ta bort den statliga detaljstyrningen av skolan och återge lärarna makten över undervisningen.

Återupprätta den genuina grundskolan och låt den bli en skola för alla, skriver Rolf Ekelund i en debattartikel på Läraren.se.

I ett historiskt perspektiv har skolan aldrig varit jämlik. När folkskolan infördes år 1842 togs visserligen ett stort steg i riktning mot alla barns rätt att få lära sig läsa, skriva och räkna, men möjligheten till högre studier vid läroverk var reserverad för överklassens barn.

Så sent som under 1950-talet var andelen ungdomar från socialgrupp tre som gick i realskolan relativt liten, och bland de elever som fortsatte till gymnasiet och tog studentexamen kom en överväldigande majoritet från de högre socialgrupperna.

Det var mot den här bakgrunden som den svenska grundskolan infördes år 1962. Riktlinjerna för den omfattande skolreformen formulerades redan av 1946 års Skolkommission. Portalfigur var den socialdemokratiske skolpolitikern Stellan Arvidsson, ofta kallad ”Grundskolans fader”. Dåvarande statsministern Tage Erlander utsåg Arvidsson till kommissionens ordförande.

Skolkommissionen lade fast att skolan har två huvuduppgifter: att bidra till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att främja ett demokratiskt samhälle.

Livlig debatt på 70-talet

Införandet av en för alla barn gemensam grundskola skulle en gång för alla avskaffa segregationen inom skolväsendet. Ledorden blev: En skola för alla.

Under 1970-talet debatterades skolans arbetssätt flitigt. Ett utbildningsteknologiskt synsätt ställdes mot en elevcentrerad undervisning. Debatten pågick under flera år och var starkt polariserad. Utbildningsteknologin jämfördes med ”korvstoppning” och den elevcentrerade undervisningen beskrevs som ”flum”.

Under senare delen av 70-talet nåddes slutligen politisk konsensus i skolfrågan och utvecklingen mot en sammanhållen och väl fungerande grundskola kan sägas kulminera år 1980, i och med implementeringen av läroplanen Lgr 80.

Det forna parallellskolesystemet var nu definitiv avvecklat och riksdagens samtliga politiska partier hade enats om en ny läroplan, som sätter eleven i högsätet och pläderar för elevaktiva arbetssätt. Individualisering skulle kunna ske inom klassens ram. Utbildningsteknologin förvisades till skamvrån.

1980-talet blev ett i huvudsak utvecklande och framgångsrikt decennium för grundskolan i Sverige. En stor palett av arbetssätt prövades i undervisningen. Utvecklingsprojekt pågick i snart sagt alla landets grundskolor. Åldersblandad undervisning och litteraturläsning var populära teman för dessa projekt. Arbetsglädjen bland lärarna var stor. Man gick på kurser, fortbildade sig och auskulterade hos kollegor och lärare på andra skolor. Eleverna trivdes med skolarbetet och resultaten var överlag mycket goda.

Parallellskolesystem

Under de senaste tre decennierna har grundskolan emellertid tappat sin glans, och resultaten har successivt försämrats. En ojämlik och auktoritärt styrd skola har trängt undan den genuina grundskolan.

Från att ha varit skolor med särskilda pedagogiska profiler har privatskolorna i hög grad övergått till att bli skolor för medel- och överklassens barn. Den svenska ungdomsskolan har åter blivit segregerad och ett nytt parallellskolesystem har tillåtits växa fram.

Den pedagogik som vanligen tillämpades i den tidigare folkskolan stod i mångt och mycket som förebild för utformningen av grundskolans första läroplan (Lgr 62). Detta sätt att undervisa har under de senaste decennierna ersatts av en mer auktoritär och teknologiskt präglad pedagogik där det mätbara ges företräde. Allt ska mätas, bedömas och betygsättas. Kreativitet och bildning får stå tillbaka för specificerade och detaljerade kunskapskrav, matriser och betygskriterier.

Utbildningsteknologin har alltså återkommit och nu intagit positionen som ledande pedagogisk princip i grundskolans styrdokument. De ursprungliga tankarna om grundskolans inre arbete, och en jämlik skola för alla, har sopats under mattan.

Märkligt är att Socialdemokraterna tycks ha övergivit de grundläggande idéerna kring grundskolan och accepterat de borgerliga politikernas auktoritära och segregerande skolpolitik.  

Återupprätta den genuina grundskolan och låt den bli en skola för alla. Ta bort den statliga detaljstyrningen av skolan och återge lärarna makten över undervisningen. Endast så kan svensk skola vinna framgång och nå höga resultat.    

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 2 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se