Sök

MSB: Lärare ska inte prioriteras

Lärare finns inte längre med på MSB:s prioriteringslista över yrkesgrupper som ska provtas. Foto: Colourbox

Lärare och förskollärare finns inte med på MSB:s nya prioriteringslista över anställda inom samhällsbärande yrken som står på tur för att testas för covid-19. De får testas ”så snabbt det medges”, anser MSB.

Förvirringen har nog snarare ökat än minskat, åtminstone för skol- och förskolepersonal, som på tisdagsförmiddagen fick beskedet av socialminister Lena Hallengren (S) att staten ska stå för kostnaden av testerna av personer inom samhällsbärande yrken.

Beskedet var efterlängtat och glädjen var stor på sociala medier, efter beskedet.

Några timmar senare lade MSB upp sin nya prioriteringslista på sin hemsida.

I första hand ska fortfarande inneliggande patienter, eller de som tillhör någon riskgrupp, provtas vid symptom på covid-19. Därefter personal inom sjukvård och omsorg. Men fram till nu har skolpersonal funnits med i grupp 3 med anställda inom samhällsbärande yrken som socialminister Lena Hallengren framhållit är näst på tur.

Men i MSB:s prioriteringslista finns bara skolskjuts med och inte några anställda inom skola och förskola.

”Ingen idé med skolskjuts om det inte finns personal”

Ministerns och MSB:s olika besked är anmärkningsvärda anser Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärarförbundet:

– Jag är förvånad. Det är anmärkningsvärt att skolskjutsar finns med på listan men inte personal i skola och förskola. Det är ju ingen idé att ha skolskjuts om det inte finns personal som kan ta hand om eleverna, säger hon.

– Lärare och förskollärare har oerhört viktiga samhällsbärande funktioner och det vi nu ser är en rejält bantad lista som mest omfattar yrken inom transport och distribution. Omfattningen av testerna är på en alldeles för låg nivå. Vi fortsätter nu att agera både regionalt och lokalt för att personalen i skola och förskola ska få testa sig, säger hon.

”Får inte omfatta alltför många”

Skälet till den nya prioriteringslistan är enligt MSB att regionerna och kommunerna efterfrågat tydligare direktiv kring vilka de ska prioritera först i den stora listan med yrken med samhällsbärande yrken som MSB tidigare presenterat.

– Om man har begränsad kapacitet börjar man med den här begränsade listan med nyckelpersoner, eftersom det inte får omfatta alltför många, säger Jan-Olof Olsson, handläggare på försörjningsberedskap vid MSB till Läraren.se. 

Jan-Olof Olsson förtydligar att det kan komma att bli regionala skillnader i prioriteringar, men att det är Folkhälsomyndigheten som avgör det. 

– Men vi vill att all samhällsviktig verksamhet från vår ursprungliga lista ska få tillgång till tester så snabbt det medges, fortsätter han. 

Cirka 200 000 personer omfattas av listan som MSB nu presenterat, enligt TT, och som nu lämnats över till Folkhälsomyndigheten.

I den nya prioriteringslistan i grupp 3 ingår, enligt TT, bland annat de som arbetar inom eldistribution, energigasförsörjning, dricksvattensförsörjning, avlopp, lufttrafik, sjöfart, järnväg, väg, räddningstjänst, alarmeringscentraler som betjänar räddningstjänst, polis, omsorg och hälso- och sjukvård. Dessutom personal inom kriminalvård, Migrationsverkets förvar, tillverkningsindustri av sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter, särskilda persontransporter, färdtjänst och skolskjuts, postutdelning samt grossistverksamhet och livsmedelsdistribution.

– Det är nyckelpersoner inom samhällsviktig verksamhet som väldigt många är beroende av, säger Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB till TT.

Det finns i dagsläget inga stora problem i dessa verksamheter med personalfrånvaro på grund av att många är sjuka. Enligt MSB kan provtagningen därför börja brett redan nu.

– Vi ser ingenting som hindrar att man går in och testar i kategori tre. Man kan inte heller göra fel om man vill testa inom det området, för det är inte så att det är någon enskild grupp där det är kritiskt och viktigt att komma i gång, säger Svante Werger till TT och nämner vikten av att få bra flöde och rutiner i testningen.

Listan med yrken som ska provtas

Aktuell prioriteringslista för övrig samhällsviktig verksamhet från 18 maj:

  • Nyckelpersoner som arbetar med styrning och övervakning, felavhjälpande underhåll inom produktion, lagring, distribution av el, energigas, fasta och flytande bränslen eller fjärrvärme/fjärrkyla.
  • Nyckelpersoner inom infrastruktur för elektroniska kommunikationer som arbetar med nät och tjänsteövervakning/-styrning, incidenthantering och felanmälan och felavhjälpning för transmissionsnät och accessnät.
  • Nyckelpersoner som arbetar med drift och underhåll, styrning/övervakning, provtagning, för att upprätthålla produktion, lagring och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten.
  • Nyckelpersoner som arbetar med trafikledning, sjötrafikinformationstjänst med mera för lufttrafik, sjöfart, järnväg och väg.
  • Nyckelpersoner som arbetar inom kommunal räddningstjänst inklusive deltidsanställda, sjöräddning, flygräddning, och övrig statlig räddningstjänst inom statlig och kommunal räddningstjänst.
  • Nyckelpersoner som arbetar inom alarmeringscentraler som betjänar räddningstjänst, polis, omsorg och hälso- och sjukvård.
  • Nyckelpersoner inom kriminalvård och migrationsverkets förvar.
  • Nyckelpersoner som arbetar med sjukvårdsmateriel tillverkning/import, leverans, av medicinsktekniska produkter inklusive grossistlager.
  • Chaufförer som arbetar med särskilda persontransporter, färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjuts.
  • Nyckelpersoner som arbetar med insamling, sortering och utdelning av brev och paket för att upprätthålla posttjänster.
  • Nyckelpersoner inom livsmedel som arbetar med grossistverksamhet, distributionscentraler för livsmedel och livsmedelstransporter.
       
    Källa: MSB.se och TT

Fakta: Prioriteringslistan 

Folkhälsomyndighetens prioritering för provtagning:

  1.  Patienter i behov av inneliggande vård, inneliggande patienter vid sjukhus, individer som tillhör någon riskgrupp, boende inom omsorg och på institutioner, samt numera även individer som varit långvarigt sjuka med symptom och som söker vård på exempelvis en vårdcentral eller annan öppen mottagning.
  2. Personal inom sjukvård och omsorg.
  3. Personal inom övrig samhällsviktig verksamhet.
  4. Övriga relevanta delar av samhället

       Källa: Folkhälsomyndigheten och TT