Sök

Snorkonflikterna ökar i förskolan

Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert vid Lärarförbundet, vill att Folkhälsomyndigheten ser över riktlinjerna som ändrades inför hösten och skapade ännu större belastning för förskollärare, som en ny Sifo-undersökning bekräftar. Foto Colourbox

FHM:s snorpolicy ökar konflikterna mellan förskollärare och vårdnadshavare. Det visar en färsk Sifo-undersökning.
– Folkhälsomyndigheten måste ändra riktlinjen om att snoriga barn kan få gå i förskolan, säger Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert vid Lärarförbundet.

Smittan ökar i hela samhället, samtidigt som förskola och skola ska hålla öppet. FHM:s riktlinjer ökar kraven på alla lärare, och arbetsbelastningen ökar inom alla skolformer.

Det visar en ny undersökning som Sifo gjort, på beställning av Lärarförbundet.

Bråk med föräldrar

Den visar också att snorreformen på förskolan fått konsekvenser: 6 av 10 förskollärare har hamnat i konflikt med vårdnadshavare över vad som gäller för barn med förkylningssymptom.

– Jag är inte ett dugg förvånad. Man upplever enormt många dubbla budskap från myndigheterna, säger arbetsmiljöexperten Elisabeth Mossberg.

Så här skriver en förskollärare i undersökningen:

”Det har blivit ett betydligt merarbete. Arga föräldrar när vi skickat hem barnen. Lämningar o hämtningar utomhus har inneburit mer stress eftersom föräldrar inte fått komma in på förskolan. Ex: det har kommit 4 barn vid samma tillfälle på morgonen med 4 stora klädhögar som vi ska sortera o lägga på rätt hylla samtidigt som ytterligare föräldrar o barn plingar på dörren. Det är bara ett exempel på ökad arbetsbörda.”

Arbetsgivarens uppgift

Folkhälsomyndigheten luckrade upp sina rekommendationer i slutet av augusti. Sedan dess kan barn komma tillbaka till förskolan sju dagar efter insjuknandet – även om de är lite snoriga och hostiga.

Det är arbetsgivarens ansvar att förhindra smittspridning på arbetsplatsen, och att klargöra för vårdnadshavare vad som gäller. 

– Men det verkar som arbetsgivarna har släppt lite på det, säger Elisabeth Mossberg.

Främsta verktyg för arbetsgivare är riskbedömningen, att tillsammans med skyddsombudet systematiskt och regelbundet se över var smittspridning kan ske på förskolan. Samt att gå igenom medarbetarna, kanske finns det några som ingår i en riskgrupp?

Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart, för mindre akuta risker kan arbetsgivaren sätta upp en handlingsplan, säger Elisabet Mossberg.

Samtidigt som konflikterna ökar, ökar arbetsbelastningen på flera fronter, enligt Sifo-undersökningen. 

LÄS OCKSÅ: ”JAG ÄR LÄRARE, INTE SNORPOLIS”

Arbetsbelastningen ökar

Mer än hälften av deltagarna uppger att riktlinjerna ökat deras arbetsbelastning, i förskolan upplever 8 av 10 förskollärarna den som hög till extremt hög.

8 av 10 uppger att de täcker upp för kolleger, jämfört med knappa 6 av 10 i motsvarande undersökning i maj. Nära 4 av 10 att de har andra arbetsuppgifter än innan pandemin bröt ut.      

Så här säger en förskollärare i undersökningen:

”Jag uppskattar inte att tid tas från mitt förskolläraruppdrag för arbetsuppgifter som borde ligga på städpersonal, tex sprita sv lampknappar, dörrhandtag, bord mm. Vi förväntas städa och tvätta en hel del.”

”Myndigheterna glömmer lärare”

Elisabet Mossberg tycker att myndigheterna glömmer bort arbetsmiljöansvaret i sin retorik.

– Skolan är inte bara viktig för barnen, den är en enormt stor arbetsplats också, säger hon.

Så gjordes undersökningen

Undersökningen gjordes av Kantar Sifo, med 2 401 deltagare mellan 29/9 och 5/10. Personal från för- till högskola ingår i panelen. Resultatet är viktat med tanke på medlemsgruppernas verkliga storlek hos Lärarförbundet.



LÄS ÄVEN

 ”ALLA INSER ATT DET ÄR SVÅRT ATT HÅLLA AVSTÅND I FÖRSKOLAN”.

LÄRARNAS KRAV: DISTANSUNDERVISNING ÄVEN I SKOLAN