Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så påverkades betygen under pandemin

Helena Svaleryd och Jonas Vlachos har studerat betygssättning i coronakommissionens nya rapport.

Inga hårresande betygsskillnader på grund av fjärrundervisningen, enligt ny rapport. Samtidigt varnar forskarna bakom för att dra slutsatser av detta.
– Det är för tidigt för att kunna göra det bra, säger professor Jonas Vlachos.

LÄSTIPS: Kritiken – Lärare saknas i coronakommissionen

I sitt delbetänkande slår Coronakommissionen fast att likvärdigheten påverkats negativt under pandemin, och att läget varit värst för elever med funktionsnedsättningar. 

Men en snabb blick på rapporten Skolresultat och psykisk ohälsa bland elever, som är en del i Coronakommissionens delbetänkande, ger knappast upphov till någon större oro.

Distansundervisningen på gymnasiet och hög sjukfrånvaro på mellanstadiet verkar inte ha påverkat elevresultaten i någon större utsträckning.

Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tycker inte att man ska dra stora slutsatser av publikationen.

– Det var lite frustrerande med den här rapporten. Det kändes som att vi gör det för tidigt för att kunna göra det bra, säger han.

Helt enkelt saknas viktigt underlag, till exempel betyg från de elever som haft mest distansundervisning under pandemin.

– Vad det gäller skolresultaten har det inte hänt så mycket annat än att de inställda nationella proven verkar ha påverkat betygssättningen ganska rejält, på olika håll, säger Jonas Vlachos.

Så påverkas betygen

Tendenserna är att lärarna gett högre betyg i matte, men lägre i engelska. Samt att friskolorna höjt betygen mer än de kommunala – något som huvudbetänkandet också poängterar.

– I matte 3B är det häpnadsväckande, den viktigaste kursen i studieförberedande program. Där ser vi en tydlig ökning av betygsgenerositet bland fristående skolor. Olika lärare förhåller sig alltså olika till att de nationella proven ställs in. Det blir problematiskt och mindre rättvisande, säger han.

Man skulle kunna ha förväntat sig en ökad spridning i gymnasieelevernas betyg, att det blir ökade skillnader mellan låg- och högpresterande elever under fjärrundervisningen. Men den uteblir.

– Det kan innebära att fjärrundervisningen på gymnasiet fungerat ganska väl, och det är mycket möjligt att med den hyfsade digitala infrastruktur vi har i Sverige och att det rör äldre elever, så kan det innebära att det har fungerat rätt så bra, säger Jonas Vlachos.

LÄSTIPS: Utländska elever fick kraftigt höjda resultat under pandemin

Svårt att veta orsaker

Hur påverkar det uppfattningen om att närundervisning alltid är bäst?

– Att vi får mycket mer input. Men det är också svårt att skilja det ena från det andra. Pandemin i sig påverkar också socialt, elever kanske har haft mer tid att lägga på sina studier. Frågan är hur väl de erfarenheterna från pandemin går att applicera på andra sammanhang.

Utbildningsminister Anna Ekström (S):

– Vi måste noga följa i vilken mån de oförändrade betygen döljer att det finns kunskapsluckor. För om det finns kunskapsluckor måste de täppas igen senare i elevens liv, och då måste det finnas resurser, säger hon.

Lärarförbundet har tidigare kritiserat Coronakommissionen för ett bristande lärarperspektiv. Och i Jonas Vlachos och Helena Svaleryds uppdrag ingår inga lärarfrågor.

Men ordförande Mats Melin lovar att den svenska coronapolicyn med öppen skola kommer att ha sin plats i kommissionens slutbetänkande, som är planerat till februari 2022.

– Det blir naturligtvis en del av den sammantagna värderingen av åtgärder, ja, säger Mats Melin till Läraren.se.

LÄS ÄVEN

Läslarmet: Historiskt ras för Sverige

Hon är årets Guldäpplevinnare – ger sina bästa tips