Sök

Rektorerna: Gymnasieöppning en omöjlig ekvation

Många av de rektorer som Läraren intervjuat upplever distanseringen kommer bli ett svårt råd att följa när gymnasieskolan öppnar igen. Foto: Getty

En omöjlig ekvation – på flera platser i landet brottas rektorerna med covid-rekommendationerna inför gymnasieöppningen i höst.
– Råden går inte att kombinera med närundervisning, säger Mikael O Karlsson, verksamhetschef på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.

Till hösten ska eleverna komma tillbaka till gymnasiet. Kraven på fysisk distansering i skolan, i klassrum, korridorer, personalrum och påverkar schemaläggningen inför höstterminen.

– Jag tycker att det skett för snabbt och kategoriskt, att distansundervisningen ska upphöra. Råden går inte att kombinera med närundervisning, säger Mikael O Karlsson, verksamhetschef på Hvitfeldtska gymnasiet.

Mikael O Karlsson, verksamahetschef Hvitfeldtska gymnasiet.

Han får medhåll från kollegan Suah Nilsson, rektor på Klara teoretiska gymnasium:

– Vi står på tå och försöker kombinera Skolverkets råd med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det har varit snabba svängningar, och vi jobbar från olika scenarion. Hellre vara förberedd i onödan än tvärt om. Men vi har de lokaler vi har, det är komplext. Skolorna är inte dimensionerade för två meters avstånd, hon.

De flesta av rektorerna Läraren.se intervjuat upplever matsalen som ett problem.

– Det svåraste är social distans i samband med lunch. Vi var i matsalen igår och vi ser inte den möjligheten att hålla distans i matsalen just nu, säger Malin Sandgren, rektor för Bräckegymnasiet.

– Det är framför allt lunchen som gör att vi behöver se över om vissa klasser kan vara inne på förmiddagen och andra på eftermiddagen. Lagstiftningen som den ser ut nu medger inte distansundervisning. Utan direktiv från Folkhälsomyndigheten och regeringen kommer vi inte att kunna göra ett sådant upplägg, säger Jenny Larsson, verksamhetschef på kommunala Burgårdens gymnasium.

Problemet är att en annorlunda schemaläggning, med längre dagar eller den platsförlagda undervisningen förlagd till ett par dagar i veckan, får stor inverkan på arbetsmiljön.

– Man skulle kunna ha halva skolan inne på förmiddagen och byta vid lunch. Det gäller arbetstiden för lärarna. Vi har ferieavtal, det gör att vi har viss arbetsplatsförlagd tid och förtroendetid. Det är en fråga vi har lyft med HR, hur vi ska förhålla oss. Sedan är det lärarnas privata situation. Vi har svårt att se att man ska kunna schemalägga lärare sent på eftermiddagen, de har familj och privata saker att förhålla sig till. Vi försöker se vad andra organisationer har för idéer, vi är inte ensamma, säger Jennie Arpfjord, rektor för Klara teoretiska gymnasium.

Åka kollektivt ett problem

Ett annat problem är kollektivtrafiken. Fortfarande avråder Folkhälsomyndigheten från kollektivtrafik i rusningstrafik. Men på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg går nära 2 000 elever.

– Vi ska öppna och bedriva undervisning så vanligt som möjligt. Men vi är en skola med stort täckningsområde. Våra elever kommer från ett område som är en radie på tio mil runt Göteborg. Samtidigt ska så få som möjligt åka buss och tåg. Vi kan inte göra allt som vanligt om vi inte kan åka kollektivt. Så vi har ett scenario där vi öppnar som vanligt, och ett där vi öppnar på ett annat sätt. Får vi inte åka kollektivt måste vi ha någon form av distansundervisning för att komplettera, säger Mikael O Karlsson.

Krav på fysisk undervisning gör det svårt för lärare att arbeta hemifrån.

– Att jobba med undervisning kräver ändå att man är på plats. Vi jobbar i team, i arbetslag – och elevhälsan behöver vara på plats för eleverna. Men om eleverna får distansundervisning kan fler jobba hemifrån. Men det är svårt om eleverna är på skolan men inte läraren. Men vi försöker vara så flexibla vi kan, säger Jenny Larsson, Burgårdens gymnasium.

– Vi har haft en policy att man vill att man ska vara på plats. Vi har semestertjänstgöring eftersom vi har komvux och bedriver undervisning på sommaren också. Och vi brukar säga att man måste vara tillgänglig på morgonen för att vara vikarie när någon är sjuk. Men vi inser att det här blir besvärligt, säger Lena Hammersberg, Göteborgsregionens tekniska gymnasium.

– Är sjukskrivning enda alternativet eller kan man få köra på distans i stället för att ställa in eller sätta in en vikarie? Är läraren sjuk så ska den sjukskriva sig, men det är mer otydligt i det här läget, säger Mikael O Karlsson.

Att flytta tillbaka undervisningen in i skolan för dock med sig en viktig lättnad:

– Vi är tacksamma för att de som ska börja årskurs ett kommer in. Vi vet inte hur vi hade gjort annars, det är jättesvårt med distansundervisning för unga människor man inte känner. Vi hade ändå behövt ge dem dator och instruera dem, säger Lena Hammersberg, Göteborgsregionens tekniska gymnasium.

Och om knappa två månader står det 160 nya elever där och väntar.

Så förbereder sig Stockholmsskolor

GYMNASIESKOLORNA I STOCKHOLM har ofta många elever på begränsad yta.

Skolorna är knappast designande efter coronaviruset och dess krav på distans mellan individer.

På Blackebergs gymnasium, en kommunal skola i västra Stockholm, ringar rektor Magnus Silfverstolpe in problemet.

– Svårast är att få till en luftig möblering i klassrummen. Vi har 33 elever i varje klass.

Många gymnasier i Stockholm förbereder sig inför höstens skolöppning: Ser över schemat, lunchserveringen och andra sätt som ska underlätta hållandet av distans.

– Vi planerar också för nya besked som innebär distansundervisning igen, men huvudsakligen för att eleverna är på plats i skolan och vad det i så fall kräver, säger Magnus Silfverstolpe.

På kommunala Nya Elementar, Bromma, tycker biträdande rektor Stojanka Drinic att informationen och riktlinjerna från huvudmannen Stockholms Stad fungerat bra.

– Det har varit en jämn ström av information och tydligheten har varit mycket bra kring vad vi förväntas göra och hur vi ska agera. Vi har fått mycket stöd av huvudmannen.

Mycket kan hända tiden fram till skolstarten i augusti.

– Vi har lagt in i vår beredskap att ha tid med omvärldsanalys i början av nästa läsår. Vi är också helt förberedda på att omvärdera situationen i augusti när vi som skolledning är tillbaka på arbetet för att uppdatera våra diskussioner som rör pandemin och dess effekter, säger Stojanka Drinic.

Umeå ser tre olika scenarion

I UMEÅ förbereder sig rektorerna på de kommunala och fristående gymnasieskolorna på tre typer av scenarior: att den digitala undervisningen fortsätter, att eleverna kommer tillbaka eller en kombination av båda.

Jonas Stenlund, som är rektor på det kommunala Maja Beskowgymnasiet med cirka 1000 elever har också ett integrerat högstadium med cirka 600 elever samma lokaler. Han säger att man hoppas kunna starta gymnasiet som normalt men man har fått riktlinjer att beakta Folkhälsomyndighetens beslut om social distansering. Men samtidigt konstaterar han att det kommer att bli svårt.

– Vi styr inte över enskilda människors beslut om social distansering, säger han.

Om man skulle efterleva riktlinjerna i matsal, klassrum och vid prov så kan man inte bedriva undervisning på skolan, anser han.

– Då skulle vi behöva dubbel så stora lokaler och dubbla personalstyrkan.

Cathrin Backman Löfgren, rektor på det kommunala Forslundagymnasiet, förbereder sig för det värsta men hoppas på det bästa – att skolan öppnar som vanligt.

Cathrin Backman Löfgren, rektor på det kommunala Forslundagymnasiet.

– Vi har möblerat Corona-säkert i klassrum och matsal med avstånd mellan bänkar, tagit bort varannan stol i personalrum och matsal. Markerat på bord att de ej ska användas. Vi har schemalagt lunch så vi slipper rusning till matsal, säger hon.

Hon säger att trots att all personal har egna datorer och man har haft lektioner via exempelvis Google Meet och använt en digital Lärplattform m.m så har det varit svårt att bedriva digital undervisning eftersom skolans utbildningar som naturbruk och mark- och anläggning har stora praktiska inslag.

– Vår slogan är ”På Forslunda gör vi det på riktigt”. Men om skolan skulle vara stängd hoppas vi kunna ta emot åk 1 elever i mindre grupper för att eleverna ska få en chans att lära känna skolan, varandra och lärarna. Åk 2 och 3 fortsätter då med distansundervisning som vi gjort under våren, säger hon.

Petra Norqvist, rektor på NTI-gymnasiet i Umeå, förbereder sig inför hösten genom att schemalägga skolluncherna mer utspritt över dagen. All idrottsundervisning får ske utomhus men det kan även bli andra lektioner som får ske utomhus eftersom lektionssalarna inte är tillräckligt stora för den ”luftiga” möblering som nu förbereds.

Mattias Byström, rektor på Thorén Business schools Affärsgymnasiet, känner sig väl förbered för alla tänkbara scenarior mix, stängning eller öppning. Precis som på Forslunda tänker han att de måste ordna träffar i mindre grupper för ettorna så de kan bli insatta i allt praktiskt ifall det blir en fortsatt stängning.

Rektorer har tillsammans med delar ledningen hos huvudmannen jobbat fram riktlinjer och rutiner kring hur man gemensamt ser på undervisningen under Coronapandemin.

Mattias Byström, rektor på Thorén Business schools Affärsgymnasiet.

– Jag kan inte påstå att jag upplever att FHM eller Skolverkets riktlinjer har varit så svåra att förhålla sig till. Men nu kommer vi ta hänsyn till riktlinjerna om det blir en öppning eller en kombination genom schemaläggning, men vi bedömer att det ska gå bra att vara flexibla och tex förskjuta lunchtider m.m. Vi får helt enkelt tänka till en extra gång kring vilka klassrum som används till olika stora grupper, säger Mattias Byström.

LÄS MER: Peter Fredriksson: Inga lättnader för gymnasieskolan

LÄS MER: Nya kraven på gymnasiet inför hösten