Sök

Rapport: Lärare löper störst risk för sjukskrivning

Foto: Lärarförbundet, Getty Images.

Nya siffror visar vilka lärare som löper störst risk för sjukskrivning under pandemin.
–Vi har sett överrisker för att få ersättning för karens bland dem som har kontaktyrken, säger analytikern Fanny Jatko vid Försäkringskassan.

LÄS ÄVEN: CORONA: Så blev covid-strategin lärarnas ansvar

Förskollärare placerar sig i risktoppen när det gäller de som riskerar att behöva få ersättning för karens, och när det gäller andel som sökt om smittbärarpenning mellan januari 2020 och december 2021.

Både förskollärare och fritidslärare löper markant högre risk för sjukskrivning än resten av den yrkesarbetande befolkningen.

– Men vi vet att de haft överrisk för sjukskrivning redan innan pandemin. Och det har väl med att göra med en belastande arbetsmiljö och att de utsätts för virus i vanliga fall, säger Fanny Jatko.

Siffrorna kommer från Försäkringskassans slutrapport om pandemin.

Myndigheten har jämfört risken för kortare sjukskrivning (karensdag) och sjukskrivning längre än 21 dagar (sjukpenning) mellan olika yrkesgrupper och den totala arbetande befolkningen, men också tittat på andel som fått smittbärarpenning.

Under pandemin har lärare löpt nära 40 procents högre risk för kortare sjukskrivning än yrkeskåren i övrigt och förskollärarna löpt 53 procents högre risk att behöva smittbärarpenning.

– Rapporten bekräftar verkligen de farhågor vi haft under hela pandemin och det vi varnat för. Vi har sagt att det är omöjligt både för förskola och skola att följa FHM:s riktlinjer och att det finns stor risk för smitta, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Lärarna som skiljer ut sig

Men en lärargrupp skiljer ut sig.

– Vi ser att gymnasielärare har en markant underrisk att få ersättning för karens och att starta ett sjukfall på över 21 dagar. Det kan bero på att många har jobbat på distans under pandemin, säger Fanny Jatko.

Försäkringskassan har inte tittat på hur många som fått covid-19 som diagnos.

– En anledning är att pandemin inte bara inneburit en risk att bli sjuk i covid-19 utan också en ökad risk för hög arbetsbelastning. Då vill vi inte avgränsa vår analys till att titta på dem som drabbats av covid-19. I början var det dessutom svårt att diagnosticera covid-19 och Försäkringskassan fick inte alltid diagnosuppgifterna. Så vi kan inte uttala oss om det, säger Fanny Jatko.

Lärarna som belastas hårdast

När det gäller arbetsbelastning på grund av sjuka kolleger är det också lärare i förskola och fritidshem som återfinns i risktoppen.

– Förskollärare och fritidspedagoger har både riskerat att exponeras för virus i högre grad och har då framförallt haft behov av ersättning för karens. Sjukfrånvaro på skolor och förskolor har också inneburit en belastande arbetssituation för de som är friska, samtidigt som dessa yrkesgrupper har en belastande arbetssituation även i vanliga fall, säger Fanny Jatko.

Kravet: ”Återstart”

För att pandemins fortsatta börda på lärarna ska minska, kräver nu Lärarförbundet återstartspengar från regeringen.

– Konsekvenserna av pandemin är också en extrem arbetsbelastning, inte minst på grund av att friska lärare behöver täcka upp för sjuka kollegor. Nu kräver vi återhämtningssatsningar av både regeringen och arbetsgivarna. Till exempel när det gäller personalförstärkning inom elevhälsa och specialpedagogik. Men det behövs också en plan för hur eleverna ska ta igen all den förlorade undervisningen utan att lärarna åläggs en ännu högre arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Andelen som drabbas av lång-covid

När det gäller risken för lång-covid är den begränsad. Omkring 4,7 procent av den totala yrkeskåren rapporterar sjukskrivning mer än 90 dagar efter en coviddiagnos.

Så stor risk löper lärargrupperna

Ersättning för karens

Lärare i yrkesämnen: 25 procents lägre risk jämfört med resten av den arbetande befolkningen.

Gymnasielärare: 26 procents lägre risk.

Grundskollärare: 28 procents högre risk.

Fritidslärare: 45 procents högre risk.

Förskollärare: 53 procents högre risk.

Speciallärare och specialpedagoger: 22 procents högre risk.

Sjukpenning

Lärare i yrkesämnen: 12 procents lägre risk jämfört med resten av den arbetande befolkningen.

Gymnasielärare: 24 procents lägre risk.

Grundskollärare: 3 procents högre risk (resultat under 5 procent inte signifikanta).

Fritidslärare: 23 procents högre risk.

Förskollärare: 25 procents högre risk.

Speciallärare och specialpedagoger m fl: 3 procents högre risk.

Källa: Försäkringskassan

LÄS ÄVEN:

Coronasymptom: Lärarens 39 teckningar

Liten risk att lärare smittas med covid-19 – rektorer mest utsatta

Förskolepersonal hårt drabbade av covid-19