Sök

Ödesfrågorna under corona – därför håller skolan öppet

Varför hålls skolan egentligen öppen, trots att Folkhälsomyndigheten betonar att det är en arbetsplats? Hur ligger det till med barn och smittan? Och löper lärare mindre risk att bli allvarligt sjuka i covid 19? Läraren.se reder ut den snåriga debatten.

En av Folkhälsomyndighetens (FOHM) grundstenar i covid-strategin är öppna skolor – vilket ställer lärare inför ett antal ödesfrågor. Läraren.se pekar ut de viktigaste – och låter experterna ge sin bild av den svenska öppna skolports-politiken.

Om statsepidemiolog Anders Tegnell har haft en huvudroll under pandemin, har skolan varit en av huvudscenerna. Frågorna som avgörs här, handlar inte bara om arbetsmiljö och smittotal. Sveriges tämligen unika hållning att lärarna ska bedriva närundervisning så långt som möjligt, baserar sig på kopplingen mellan utbildning och långsiktig folkhälsa. Men vems hälsa?

1. Skolan öppen – trots att det är en arbetsplats?

FN-organet Unesco räknar med att de totala skolstängningarna världen runt påverkar hundratals miljoner elever negativt, och är en stor källa till stress och förvirring för lärare. I Sverige gäller hemarbete för alla som kan.

LÄSTIPS: SKOLAN ÄR EN ARBETSPLATS

Folkhälsomyndigheten har ofta nämnt vågskålarna, folkhälsan i den ena och smittspridningen i den andra. Men hur räknar man ut värdet av en öppen skola?

– Det finns andra som kan det bättre än jag, men det finns väldigt starka kopplingar mellan hur man lyckas i skolan och hälsa, säger statsepidemiolog Anders Tegnell, till Läraren.se.

LÄSTIPS: SÅ SER SMITTAN UT PÅ HÖGSTADIET

Helena Svaleryd är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och har tidigare kritiserat FOHM:s riskbedömningar. Hon menar att smittrisken är betydligt högre än vad Folkhälsomyndigheten anser, framför allt på högstadiet.

Ändå ställer hon sig bakom den öppna skolan.

– Om jag vore tvungen att bestämma, är det bra att skolorna är öppna. Jag tycker kanske att man kunde dragit ner på barer och sådant tidigare. Kostnaderna för att stänga skolorna helt blir väldigt höga, säger hon.

Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi.

Och till lärare som känner sig offrade för ett gemensamt samhällsbästa när de förväntas gå till skolan, säger Helena Svaleryd:

– Det finns många yrken som är samhällsviktiga. Läraryrket är ett sådant. Hade sjukdomen varit mer dödlig, hade det sett ut på ett annat sätt, eller om barnen skulle drabbas. Sådana avvägningar gör vi i samhället hela tiden.

LÄSTIPS: SÅ FICK LÄRARFÖRBUNDET IGENOM FAMILJEKARANTÄN

”Begränsad effekt”

Tillsammans med Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har Helena Svaleryd gjort en ny studie, ännu inte publicerad. Den går igenom antalet positiva covid-test (PCR-test) under våren för samtliga yrkesgrupper och alla yrkesarbetande mellan 25 och 65.

– En stängning av högstadiet skulle inte haft så stor effekt på den generella smittspridningen i samhället, om alla andra begränsningar hade kvarstått. Bland föräldrarna i årskurs 9 är smittan större än bland föräldrar till årskurs 1 i gymnasiet, men skillnaden är inte så stor, säger Helena Svaleryd.

Då blir stängning en hälsorisk

Frågan är hur lång tid det tar det innan den stängda skolan blir en hälsorisk? Sker det första dagen? Efter en månad? Folkhälsomyndigheten har inget svar.

– Det är mer en fråga för de som driver skolan – hur länge den kan vara stängd utan negativa risker för eleverna att inte kunna genomföra sin utbildning, säger Anders Tegnell.

Skolverket som har ansvaret för att följa pandemins påverkan på utbildningen vet inte heller.

– Bra fråga. Jag tror inte att det finns någon sådan siffra, eller tidsangivelse. Det ser nog lite olika ut vilken typ av tapp det handlar om för eleverna, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

2. Lärare löper lägre risk att bli allvarligt sjuka?

Att lärare skulle vara ett lågriskyrke ur covidsynpunkt, dementerar nationalekonomen Helena Svaleryd, som får stöd av forskaren Per Adman.

De menar att högstadielärare löpte dubbelt så stor risk att smittas som gymnasielärare under våren 2020, då grundskolan var öppen medan gymnasieeleverna pluggade på distans.

LÄSTIPS: RISKRAPPORTEN BYGGD PÅ GAMLA SIFFROR

– Risken för högstadielärare att smittas är högre än för gymnasielärare, men det finns också andra yrken som också löper en förhöjd risk, säger Helena Svaleryd.

I ytterligare en svensk studie, publicerad i New England Journal of Medicine, slår huvudförfattaren, överläkare Jonas B Ludvigsson, fast samma sak som FOHM. Lärares risk att bli allvarligt sjuk är låg.

– Jag utgår från att om man är lärare och tillbringar en stor del av sin dag med barn som är mindre smittsamma, än om man tillbringar sin dag med vuxna som är mer smittsamma, så är det bättre att vara på en plats med många barn, säger han, till SR P4, Örebro.

Publiceringen har lett till en massiv hatstorm, och Jonas B Ludvigsson vill inte kommentera studien ytterligare.

”Båda har rätt”

Helena Svaleryd menar att både hon och Jonas B Ludvigsson kan ha rätt.

– Deras huvudsakliga fråga är om barn blir väldigt sjuka. De svarar inte på frågan om barn blir smittade. Det är samma sak med lärare: de beskriver om de hamnar de i intensivvård eller inte, säger hon.

– Vi har fortfarande trygg statistik i botten på att lärare inte drabbas mer än andra yrkesgrupper när det gäller allvarlig covid. Den statistiken kvarstår, säger Anders Tegnell.

3. Barn smittar inte?

De stängda skolorna har tvingat ner smittan bland gymnasielärare och elever till 10 procent vecka 49, 2020. Men vid samma tidpunkt stod grundskolan för nära 40 procent av smittspridningen i samhället.

– Jag är inte säker på att vi har uppgifter om hur många av dessa som är elever och hur många som är lärare, ofta är det blandat. Det är svårt att veta exakt vem som smittat vem. Det allmänna intrycket, som vi fått från Skolverket, är att det är mycket smitta mellan lärare och ganska lite smitta mellan lärare och elever, säger Anders Tegnell.

FOHM har nyanserat sin hållning om att barn inte driver smittan. Pressansvarig skriver i ett mejl till Läraren.se:

”Tonåringar verkar vara mer mottagliga för att bli smittade än yngre barn, men får milda symtom. Tonåringar överför också smittan mer än yngre barn, men i mindre utsträckning än vuxna".

Mellan mars 2020 och juni samma år blev totalt 15 barn under 16 intensivvårdade för covid eller besläktade sjukdomar. Fyra av barnen var i riskgrupp, inget av barnen avled.

Det visar rapporten i NEJM, som också ger stöd åt FOHM:s hållning.

LÄSTIPS: Jaara Åstrands krav: ”Rensa bort allt som inte är nödvändigt”

Utbildningsskulden

Det har talats om en ”generation corona”, och i den ingår de som lämnar skolan med framtiden förmörkad av pandemin. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare flaggat för att det kan komma att bli helg- och lovundervisning på lärarnas schema.

– Är det något jag önskar så är det ett sätt att komma bort från de jobbiga förutsättningarna. Men tyvärr går inte det. Vi har ett väldigt besvärligt läge som vi måste lösa tillsammans, säger utbildningsministern.

Samlade uppgifter saknas

Men exakt hur de röda utbildningssiffrorna ser ut, minussidan på balansräkningen, är det ingen i dagsläget som vet. Idag är det huvudmännens uppgift att hålla reda på – men det finns ingen nationell insamling av data.

Maria Caryll, SKR.

– Det finns en oro ute hos huvudmännen, och de har lyft att det vore bra med ett nationellt kartläggningsstöd för att se hur stor utbildningsskulden är. Det handlar om att ge stöd till skolornas kartläggning om vilka kunskaper och undervisningsmoment som saknas till följd av inställd och uppskjuten undervisning. Det förslaget har vi lyft i dialog med utbildningsdepartementet, säger Maria Caryll, chef för utbildningssektorn på Sveriges kommuner och regioner.

Är inte det deras uppgift att hålla reda på?

– Det är inte så att man famlar helt i blindo.  Lärarna kan sina elever, har sina lektioner, man har sina prov och inlämningsuppgifter. Men man behöver stöd för att få heltidsbilden lokalt.Jag tror att det man behöver ta igen framför allt är missade moment som varit svåra att få till, där frågar man sig om man klarar det. Det viktigaste tror jag är att få fokus på gymnasietreorna och se till att de får med sig vad de behöver, säger hon.

Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Skolverket har löpande kontakt med bland annat skolorna, för att ta reda på vad lärarna behöver. I maj väntas deras slutrapport.
Men hur det blir med helgskola för lärarkåren, redan idag slutkörd, är ovisst.

– Jag kan inte uttala mig om det. Pandemin slår så olika, och det kan komma att se väldigt olika ut beroende på den lokala situationen. Vår plan är att ha den kontinuerliga uppföljningen och anpassa vår verksamhet så att vi snabbt kan ställa om och ge stöd där det behövs, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

HUR SER DIN ARBETSMILJÖ UT UNDER PANDEMIN? MEJLA GÄRNA IN DIN BILD TILL OSS HÄR!

LÄS ÄVEN

Högstadieläraren: ”Övergå till distans nu!"

Wiman: Sluta behandla oss lärare som duktiga idioter

Hur det är att plugga i pandemins tid? Lyssna på Lärarstudentpodden här!