Sök

Ny undersökning: Lärare får agera snorpoliser och sjukvårdspersonal

Lärare larmar i Lärarförbundets nya undersökning om hur svårt det är att följa FHM:s rekommendationer. Foto Getty

Trots FHM:s allmänna råd att arbetsgivare bör se till att alla som kan arbeta hemifrån gör det, får bara tre av tio lärare det för sin arbetsgivare. Det visar Lärarförbundets nya Sifoundersökning.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hemarbete har inte förändrats. De gäller i dagsläget fram till 31 december 2020 vilket FHM påmint om på sin hemsida inför hösten. Ändå nekas många lärare att arbeta på distans – även när de inte undervisar eller arbetar i barngrupp.

Anledningen till att FHM uppmanar till fortsatt arbete hemifrån är att minska smittspridningen. Men det handlar också om att personal som måste ta sig till arbetsplatser inom exempelvis vård och omsorg ska kunna göra det utan att riskera trängsel.

På torsdagen skärpte dessutom FHM de allmänna råden och utökade med lokala råd i Stockholms-, Västra Götalands- och Östergötlands län. Och de lokala råden i Uppsala län förlängdes de och i Malmö län blir de kvar.

– Vi håller på att titta på hur man ska tänka när det gäller skolfrågan tillsammans med skolmyndigheterna. Det här är en viktig balans mellan den möjliga effekten av att stänga skolor och de negativa effekterna av att stänga skolor. Det finns ju många negativa effekter av att stänga skolor, sade han.

3 av 10 får distansjobba

Lärarförbundets Sifo-undersökning visar att närmare hälften av alla lärarna måste delta i fysiska möten på sin arbetsplats och vanligast är det i förskolan där 57 procent av de svarande måste delta. Dessutom uppger bara tre av tio lärare att de får arbeta på distans när de inte undervisar eller är i barnverksamheten.

LÄS OCKSÅ: Johanna Jaara Åstrand: "Tag lärarnas larm på allvar"

Lärarförbundet anser att Regeringen, myndigheter och arbetsgivare duckar för ansvaret och lägger för mycket ansvar på enskilda lärare som får agera både sjukvårdspersonal och ”snorpoliser”. Otydliga riktlinjer skapar i onödan konflikter mellan personal med vårdnadshavare eller elever.

Under hösten har smittspridningen tagit ny fart och ökat i snabb takt runt om på Sveriges förskolor, skolor, gymnasium, vuxenutbildningar och högskolor. Lärarförbundet har därför gjort en undersökning mellan 22 september – 5 oktober 2020 för att ta reda på vilka förutsättningar lärarna och skolledarna har att följa FHM råd och anvisningar och hur det påverkar deras arbetssituation.

Undersökningen visar bland annat att:

  • 48 procent anser att de har fått mycket eller ganska dåliga förutsättningar att organisera verksamheten för att följa FHM riktlinjer.
  • Sämst förutsättningar har årskurs 4-6 lärare i grundskolan där 63 procent anser att de har mycket eller ganska dåliga förutsättningar. Och bäst förutsättningar har lärarna inom vuxenutbildningen där 26 procent av dem anser att de fått mycket goda förutsättningar.
  • Endast 8 procent av alla lärare som svarat anser att de har fått mycket goda förutsättningar att följa FHM:s riktlinjer.
  • 65 procent av alla som svarat är i varierande grad oroade för att bli smittade. Störst är oron för att smittas bland lärare i förskoleklass, grundskolan årskurs 1-3 och i gymnasieskolan, där är 7 av tio lärare oroade.

Redan under våren larmade Lärarförbundet, utifrån kontakt med medlemmar, att det i princip var omöjligt för lärarna att följa Folkhälsomyndigheternas riktlinjer. Förutom de allmänna råden och rekommendationerna fick förskolor, skolor och andra skolverksamheter en rad egna specifika råd.

Dessa råd handlade bland annat om att erbjuda goda möjligheter för handtvätt, öka avstånden mellan barn, elever och vuxna och undvika närkontakt i bland annat klassrum och matsalar. Man skulle också undvika samlingar, förlägga verksamhet utomhus och öka städningen. Gymnasieskolorna, vuxenundervisningen och högskolorna arbetade i huvudsak på distans fram till sommaren, men den 15 juni öppnade gymnasieskolorna igen för att återgå till närundervisning under hösten. Grundskolorna var öppna under våren men vissa skolor och förskolor var stängda i omgångar på grund av hög frånvaro bland personal och elever samt smitta.

Detta ledde till att lärare på vissa skolor fick dubbelarbeta och undervisa både på plats i skolorna och med fjärr- och distansundervisning.

Ändrade råd i förskolan

I förskolan fanns det under våren hårda direktiv att barn som visade symptom som snuva, hosta eller feber skulle hållas hemma. Men den 31 augusti luckrades de råden upp.

Lärarförbundets undersökning visar nu att det råder stor osäkerhet, efter att FHM ändrat riktlinjerna, kring när ett förskolebarn ska stanna och vem som bestämmer om vad som gäller. Endast två av tio förskollärare tycker att det är tydligt vad som gäller.

Folkhälsomyndigheten skärpta lokala råd har tagits i samråd med smittskyddsläkarna i Stockholms-, Västra Götalands- och Östergötlands län eftersom smittspridningen där ökar kraftigt. Men skolorna hålls ännu så länge öppna.

De lokala råden som gäller mellan 29 oktober till 19 november i de tre länen innebär bland annat att man bör avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek, badhus och gym. Nödvändiga besök i exempelvis livsmedelsbutiker och apotek kan göras.
I Uppsala och Skåne län gäller sedan tidigare skärpta lokala allmänna råd. I Uppsala förlängs de nu i två veckor och i Malmö gäller de lokala råden till 17 november.
På presskonferensen under torsdagen fick Anders Tegnell från FHM frågor från TT om skolor ska stängas eller hållas öppna:
Han säger att FHM kommer att ha en fortsatt dialog med skolmyndigheterna men FHM ser väl inte att skolorna är den drivande kraften i epidemin.
– Även om vi ser en del utbrott i skolor är det framförallt arbetsplatser och hemmen som är de största drivande. Så därför ser vi inte att det är väldigt bråttom med att göra någonting åt skolorna just nu utan att vi följer frågan och har en fortsatt dialog med skolmyndigheterna hur vi hamnar i en bra balans här mellan att minska smittspridningen även i skolmiljön så mycket som möjligt men fortsatt göra det möjligt för alla elever att få en bra undervisning, sade han.

Lärarförbundet anser att:

  • Staten ska säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser för att efterleva FHM rekommendationer som exempelvis kostnader för fler lokaler och utökad bemanning.
  • Huvudmän ska (i möjligaste mån) hyra extra lokaler för att göra efterlev kraven på fysisk distansering i verksamheten. I synnerhet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen där risken för smittspridningen är extra stor.
  • Sjuka barn inte ska vara på skolor och förskolor. Folkhälsomyndighetens riktlinjer måsta vara tydliga på den punkten. Det ska inte lämnas utrymme för olika tolkningar.
  • Personal på skolor måste veta vilka riktlinjer de ska följa och därför behöver det ske en tydligare samordning mellan regionala smittskydd och FHM.
  • Folkhälsomyndighetens riktlinjer för distansarbete ska gälla även för personal inom förskola och skola. Möten ska ske digitalt och arbetsuppgifter som inte behöver utföras på arbetsplatsen ska genomföras på distans.

Röster från undersökningen

”Utrymme i klassrummet, det går inte att hålla avstånd där. Matsalen är katastrof med lång kö utomhus, trångt inne i matsalen både att ta mat och att sitta vid borden. Ingen anpassning där alla, F-9 skola ca 700 elever och alla äter samtidigt under ca 2 tim. Svårast att hålla avstånd med och mellan elever. Jag upplever att viljan att anpassa enl AMV och FHM är låg från ledning och kommun.” Lärare i grundskolan

”Dubbelmoral med stora grupper i klassrum på skoltid och trångt vid borden i matsalen, sen får vi inte vara inomhus med samma elever och lokaler på eftermiddagen. Smittorisken är ju inte mindre före kl.14.” Lärare i fritidshem

”Vi arbetar precis som vanligt. Möten där fler än 50st är närvarande och överfulla matsalar. Föräldramöten ska ske digitalt men utvecklingssamtal ska genomföras som vanligt om inte vårdnadshavare önskar digitala möten. Det är inte en fråga om jag blir smittad utan en fråga om när!” Lärare i grundskolan

”Vi arbetar i förskolan. Social distansering fungerar inte med barn i 1-5 års åldern. Snoriga näsor är vardagen vi möter, och riktlinjer är luddiga vilket gör att föräldrar blir irriterade och förskollärare får bemöta och bedöma själva. Klara och tydliga riktlinjer behövs, när man ska stanna hemma och när man får komma tillbaka.” Förskollärare i förskolan

”Skolledningen skapar regler för att ha ryggen fri. Men JAG sitter med 31 elever i en klass där avståndet mellan varje elev är 35 cm...”. Lärare i gymnasieskolan

”Varken lärare eller fritidspersonal har fått de förutsättningar som krävs för att följa FHM:s riktlinjer när det kommer till att hålla avstånd, möblera matsal etc. Sen har min arbetsplats konsekvent tryckt på att vi ska ha fysiska möten, både inom kollegiet (APT, SVG, lärarkonferenser) samt fysiska utvecklingssamtal.” Lärare i fritidshem

”Skolan följer inte FHM:s föreskrifter gällande hemarbete då vi är tvungna att
vara i skolan då vi planerar och rättar. Vi måste även vara i skolan när vi
bedriver distansundervisning.” Lärare i gymnasieskolan

Så gjordes undersökningen

  • Kantar Sifo har gjort underökningen på uppdrag av Lärarförbundet med
  • Lärarförbundets medlemspanel som består av knappt 5 000 slumpmässigt utvalda medlemmar av dem har 2 401 svarat vilket ger en svarsfrekvens på 50 procent.
  • Personal från förskola till högskola har svarat.
  • Resultaten är viktade utifrån lärarkategoriernas verkliga storlek bland Lärarförbundets medlemmar.
  • Undersökningen gjordes under perioden 22 september – 5 oktober 2020.

LÄS OCKSÅ: Covidkrisen – hon undervisar på fem skolor

Folkhälsomyndigheten räknar om covidrisken för lärare

Kvarsittning: ”Lärarens fel om eleverna fuskar”

LYSSNA PÅ PODCASTEN HÄR!

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!