Sök

Trots covid – glada nyheter för svenska skolan

Svenska lågstadiebarn presterade lika bra i läsning under pandemin som innan den drog in över världen. Det visar en ny studie av nära 100 000 elevers provresultat, som alltså ger ett gott betyg till den öppna skolans pandemistrategi.
– Min slutsats är att det var ett bra beslut, säger Anna Eva Hallin, biträdande lektor i logopedi vid Karolinska institutet, en av forskarna bakom rapporten.

LÄS ÄVEN: Så drabbar pandemin skolan på sikt – område för område

En förstudie som publicerades i januari 2022 var försiktigt positiv. Det verkade inte som om svenska lågstadieelever tappat i läsförmåga under den långdragna covid-pandemin, trots hårda restriktioner av vardagslivet. Trots påbud om att stanna hemma vid minsta symptom, trots lärare som själva tvingats stanna hemma, varit sjuka, eller vabbat.

Nu är studien färdig.

– Läsning är komplext men vi undersöker både avkodning och läsförståelse, säger Anna Eva Hallin.

Totalt har forskarna tittat på resultat från läsprov från ideella föreningen LegiLexi som genomförts av 97 073 elever i 1277 skolor i 248 kommuner. Det innebär ett unikt underlag, eftersom de nationella proven varit inställda under pandemin.

Forskarna kan se att urvalet motsvarar varandra både innan och under pandemin. Samma sak gäller gruppen som har haft svagast läsresultat och de elever som lever under socioekonomiskt tuffare förhållanden.

– Man kan också tänka sig att elever med stor frånvaro på grund av symptom missat proven och inte blivit testade. Men lärare registrerar alla sina elever och vi kan se hur stor andel av dem som är registrerade som också gör testerna, och det skilde sig inte heller under pandemin, säger Anna Eva Hallin.

Men en sak är viktig att hålla i huvudet.

”Handlar inte om enskilda elever”

– Som i alla studier så är detta på gruppnivå. Det är en stor, välrepresenterad grupp. Men man kan inte ta resultatet och säga att pandemin inte påverkat någon negativt. Har man varit mycket borta, och haft dålig kontinuitet för att lärare varit borta så kan det påverka negativt. Men på gruppnivå, på samhällsnivå kan vi vara säkra på resultaten, säger Anna Eva Hallin.

Internationella studier har i stället fokuserat på effekten av skolstängningar.

– Resultatet varierar beroende på många olika faktorer. Hur ser undervisningen eleverna fick i stället ut, hur ser det ut med digital litteracitet hemma, hur ser supporten från hemmet ut? Där ser man allt från ganska små till stora negativa effekter av skolstängningar, framför allt för yngre elever eller elever i mer socioekonomiskt utsatta områden eller situationer, säger Anna Eva Hallin.

Och det finns svagheter i sådana studier, eftersom det saknas ett ordentligt statistiskt underlag. Flera baserar sig på statistiska modeller.  

– Andra studier har fått använda komplicerade statistiska metoder och till exempel fyllt i data när det saknats, säger Anna Eva Hallin.

Men allt är inte hallonsaft och soligt sommarlov i Skolsverige.

– Man får inte blunda för alla utmaningar som varit, utmaningar för lärare, rädslor – det har varit så himla kämpigt. Bara för att skolorna har varit öppna så betyder det inte att det inte varit en extrem situation. Men min slutsats är att just det här beslutet var ett bra beslut, säger Anna Eva Hallin.

LÄS ÄVEN: 

Tegnells svar på lärarkritiken: ”Hade inte behövt bli så hätskt”