Sök

Lärarnas skräcksiffror från covid-vågen

Johanna Jaara Åstrand, foto Izabelle Nordfjell. Getty Images.

Lärare har flera gånger vittnat om en stenhård arbetsbelastning under omikron. Nya siffror visar att 8 av 10 lärare anser att verksamheten påverkas av personalfrånvaron, 9 av 10 att arbetsbelastningen ökat under pandemin och 7 av 10 att de täckt upp för kolleger.

LÄS ÄVEN: Så säger lärarna själva om covid-läget

En ny undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar hur hårt omikron slår mot skolan. Personalfrånvaron, som Läraren skrivit om flera gånger tidigare, leder till allvarliga konsekvenser både för lärarnas arbetsmiljö och för undervisningen i stort.

– Undersökningen bekräftar den bild vi har av vårterminstarten. Den saknar motstycke vad gäller hur många lärare som varit sjukskrivna och hur få som varit på plats, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande. 
Svarsfrekvensen i undersökningen är visserligen låg, men undersökningen bekräftar den bild som flera lärare gett av pandemiläget.

  • 9 av 10 lärare uppger att pandemin lett till mycket ökad eller ökad arbetsbelastning.
  • 9 av 10 grundskollärare täcker upp för kolleger, för alla grupper är siffran 7 av 10.
  • 7 av 10 lärare i förskola och förskoleklass anger att den arbetsrelaterade stressen ökat.
  • 3 av 10 uppger att undervisning ställts in.
  • 5 av 10 uppger att undervisning ersatts med självständigt arbete i grund- och gymnasieskola.
  • 7 av 10 gymnasielärare håller inte med om att arbetsgivarna åtgärdat den höga arbetsbelastningen.

Lärarna uppger också att skola, förskola och fritidshem sällan stänger, även när många i personalen är frånvarande.

Ett par procent av de svarande i undersökningen har varit med om att skolan stängt helt, förutom i gymnasieskolan där 7 procent varit med om en helstängning, 9 procent i vuxenutbildningen.

En tredjedel av lärarna i grundskolan årskurs 1-3 har haft delvis stängd skola, medan 13 procent av lärarna i förskoleklass och på gymnasiet varit med om detta.

”Hutlöst och oansvarigt”

– Det som gör mig mest förbannad är att en majoritet av arbetsgivarna inte sätter in åtgärder för att minska arbetsbelastningen. Det är hutlöst och extremt oansvarigt. Vi måste trycka på ännu mer med våra skyddsombud för att se till att arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar och gör det dom ska, säger Johanna Jaara Åstrand.

Men Lärarförbundet riktar också centralt en rad skarpa krav mot regering och huvudmän.

– Lärarna kommer inte att kunna återhämta sig utan kraftiga politiska satsningar. Det läge som svensk förskola och skola är i och den arbetssituation som lärarna tvingats in i kräver att politikerna tar ett helhetsgrepp som dels omfattar ett återhämtningspaket, nyinvesteringar samt bortrensning av arbetsuppgifter. Bara så kan sjukskrivningar minska och kunskapsresultat öka, säger Johanna Jaara Åstrand.

Efter skräcksiffrorna: Lärarförbundets hårda krav

Lärarförbundets akuta pandemikrav

  1. Regeringen tar initiativ till att tillfälligt upphäva kraven på genomförande av bedömningsstöd i årskurs 1, obligatoriska utvecklingssamtal i förskolor och skolor och upprättande och uppföljning av individuella utvecklingsplaner (IUP) under vårterminen. 

  2. Myndigheter och huvudmän vädjar till vårdnadshavare att hålla barnen/eleverna hemma om personalbristen är för stor. 

  3. Varje huvudman omgående ställer in undervisningen vid betydande lärarfrånvaro och vikariebrist.
  4. Huvudmännen avstår från all icke-nödvändig administrativ inrapportering och upphör med alla krav på dokumentation som inte lärarna själva bedömer som ändamålsenliga.
  5. Huvudmän pausar alla pågående och tilltänkta utvecklingsprojekt. 

Så vill Lärarförbundet se återhämtningen

  1. Statsbidraget för personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik ökar från 280 miljoner till 500 miljoner. 

  2. Likvärdighetsbidraget ökar med 500 miljoner kronor för att satsa på de skolor som har störst behov.
  3. Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan ökar med 300 miljoner kronor. Detta stöd ska också kunna användas till särskilt stöd. 

  4. Staten ska finansiera en vikariepool hos varje huvudman. Vårt förslag är en fast vikarie per förskolenhet och i snitt två per grund- och gymnasieskolenhet (mindre enheter skulle bara få en, men större fler än två).

  5. Det ska tas fram en plan för hur den kunskap som barn och elever gått miste om ska tas igen och hur detta ska göras utan att lärarna får en högre arbetsbelastning. Skolverket bör ta fram ett gediget stödmaterial som vägleder huvudmännen i arbetet med det strukturella “kunskapstappet”.
  6. De elever som inte klarar gymnasieskolan ska erbjudas ett fjärde år.

  7. Ett tydligare grepp tas om hur fler kan lockas till läraryrket på sikt. Det kan till exempel ske genom att använda omställningsstödet (och vid behov förändra det) och arbetsintegrerade utbildningar som möjliggör studier och arbete samtidigt. 

Källa: Lärarförbundet.

Så gjordes nya covid-undersökningen

Undersökningarna genomfördes av Kantar Sifo i Lärarförbundets medlemspanel under perioden 24 till 26 januari 2022. 1202 lärare svarade vilket ger en svarsfrekvens på 28 procent. Personal från förskola till högskola svarade på enkäten. 

Lärarförbundets panel drivs av Kantar Sifo. Den består av slumpmässigt utvalda medlemmar som är indelade i stratum för att det ska vara möjligt att representativt uttala sig om både större och mindre lärargrupper. I totalresultatet är de olika lärargrupperna viktade för att motsvara Lärarförbundets samlade medlemskår.

LÄS ÄVEN:

Så säger lärarna själva om covid-läget

Tegnell: Så länge varar covid-kaoset i skolan

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.