Sök

Covidrestriktionerna skapar konflikter mellan elever och lärare

Sva-läraren Sara Molin känner sig splittrad över att ibland behöva köra ut sina elever från skolan, som inte får vara där den veckan på grund av corona-restriktioner.

FHM:s covid-rekommendationer leder till konflikter mellan lärare och elever. Sva-läraren Sara Molin tvingas bland annat avvisa sina elever från skolan.
– Jag känner mig vilsen i min lärarroll – jag blir glad när jag ser dem men ska ändå köra ut dem, säger hon.

LÄS: LÄRARNAS COVID-FRÅGOR – OCH SVAREN

Sara Molin är lärare i svenska som andraspråk på Väsby Nya gymnasium, utanför Stockholm.

På hennes skola arbetar eleverna hemifrån varannan vecka, vilket ger färre personer i skolan. Ibland händer det att hon behöver skicka hem elever som kommer till skolan fast det inte är deras vecka.

– Det är vårt största problem. De vill träffa kompisar och dra runt. Det påverkar både deras studier, egentligen skulle de ju sitta hemma och ha distanslektioner. Men vi får också fler på skolan än vad vi egentligen vill ha, säger hon.

Skapar konflikter

I Lärarförbundets covid-rapport ”Läget är katastrofalt, pressat och ohållbart” uppger 6 procent av lärarna i undersökningen att FHM:s rekommendationer leder till konflikter med eleverna. Av dessa finns den största andelen på gymnasiet, här känner 15 procent igen sig i problemet, medan 12 procent av högstadielärarna kan skriva under på samma sak.

Det gör att själva lärarsjälen liksom hamnar på sniskan.

På Väsby gymnasium diskuterar kollegiet om de ska införa disciplinära åtgärder, som ett samtal med rektorn, för de elever som fortsätter komma tillbaka fel dagar.

”Känns jättekonstigt”

– Det krockar med min roll – jag knyter an till eleverna och vill ha en relation till dem. Jag blir glad när jag ser dem, men i det här fallet ska man köra ut dem. De inser inte allvaret och förstår inte varför. Vi har haft det uppe på personalmötet om att ta till disciplinära åtgärder, att de får prata med rektorn. Och det känns ju också jättekonstigt, säger hon.

FHM och utbildningsminister Anna Ekström (S) står fast. De säger att de står i ständig dialog om skolorna, men så länge som möjligt ska de vara öppna.

Olle Linton är lärare i historia, filosofi och religion vid Östra Real i Stockholm.

Han har haft examinationsskrivning med ett trettiotal elever i samma klassrum – utan möjlighet till luftmetrar emellan.

”Skulle aldrig tolereras på restaurang”

– Det som händer i klassrummet skulle aldrig tolereras i andra sammanhang. Det skulle aldrig tolereras på en restaurang, men i skolan gör man det. Och som gymnasielärare arbetar vi med den grupp som sprider smittan mest, 17-19-åringar. Ingen vill stänga skolan, men vi måste om det inte funkar. Det kanske är en nödvändighet, även om det är olyckligt på så många plan, säger han.

LÄS: FHM:S RAPPORT BYGGER PÅ GAMLA SIFFROR

Det händer att han får påminna eleverna om restriktionerna. Förbjuda kramar när bästisar ses igen efter helgen.

– Man får gå runt och vara en blöt filt. Just för tonåringar är det sociala så viktigt, det är i den här perioden de bygger social förmåga och det känns bistert att säga åt dem. Och när jag väl säger åt dem, vad ska de göra? De går från ett klassrum till ett annat, möter andra elever. Ska de backa och vänta? De har lektioner. De står i kö när de ska käka. Den fysiska miljön är inte gjord efter situationen och det går inte att anpassa, säger Olle Linton.

KRITIKEN: ARBETSGIVARNA TAR INTE ANSVAR FÖR COVID-PRESSEN

Nytorpsskolan i Angered, Göteborg, testade distansundervisning i våras.

– Det funkade inte. Det är för få som klarar av det, som lär sig, säger Joakim Svärdh, skyddsombud och no-lärare.

Så de har öppet.

– Restriktionerna gör att vi tänjer kapaciteten till max, vi har små klassrum som det är. Skolan är inte en optimal plats för att hålla restriktionerna. Det går inte att göra det här som man gör det i övriga samhället. Våra elever vill göra rätt, men de glömmer bort det snabbt när vi säger till, säger han.

Påverkar på längre sikt

Sara Molin tror inte att situationen kommer att försämra hennes relation till eleverna på sikt.

– Samtidigt som vi har de här problemen upplever jag att vi kommer varandra närmre. Vi har mycket kontakt med eleverna, även på distans. De mejlar på alla möjliga tider och vi lärare vill finnas där. Det blir en annan gemenskap. Jag har inte upplevt att det blir otrevlig stämning när jag säger till, mer att de inte fattar varför. Det finns inget uppsåt, säger Sara Molin.  

 

Wiman: Kära tonåring, hur har vi mage att anklaga dig?