Sök

Distansundervisning dominerar högstadiet

Skolverkets lägeskontroll visar att en majoritet av landets högstadier bedriver en stor del av sin undervisning på distans. Foto: Skolverket, iStock

I två av tre fall har kommuner eller friskolor helt eller delvis gått över till fjärr eller distansundervisning. Det visar Skolverkets blixtöversyn.

KARTA: Så olika ser distansundervisningen ut i Sverige – kommun för kommun

Peter Fredriksson, Skolverkets GD tycker att det är positivt att majoriteten av skolorna bedriver en undervisning som kombinerar när och distansundervisning. Samtidigt konstaterar han att undersökningen visar att variationerna är stora mellan kommuner och regioner:

– Det är svårt att hitta ett mönster i skolhuvudmännens beslut utifrån län, städer eller storlek. I Östergötland har exempelvis ingen av kommunerna distansundervisning medan alla skolor i samtliga kommuner har det i Kalmar län. Jag misstänker att man i vissa län har rådgjort med smittskyddsläkare och att det påverkat att alla där har fattat samma beslut, säger han.

Peter Fredriksson ser att skolhuvudmännen har en stor utmaning att hantera när det gäller risken för smittspridning i skolan. 

Läraren.se berättade i förra veckan att varken skolmyndigheterna eller regeringen har någon nationell överblick hur omfattande nedstängningarna och övergången till distans- eller fjärrundervisning är på högstadiet. Efter det beslöt Skolverket att göra en blixtöversyn då man bedömde att det fanns ett brådskande behov att få en samlad bild av läget.

– Intresset hos både allmänheten, vår uppdragsgivare och hos oss själva är så pass stort att det är värt att göra en sådan här utredning, konstaterade Anna Castberg, enhetschef på analysavdelningen på Skolverket i förra veckan.

Ett 30-tal anställda ringde därför, under fredagen den 15 januari och måndagen den 18 januari, runt till skolhuvudmännen i Sveriges 290 kommuner och 33 största friskoleaktörerna.

LÄSTIPS: Oklart om skolan ska smittgranskas

Stor del på högstadieskolorna

Nu har Skolverket ställt samman svaren från undersökningen som visar att:
• Två tredjedelar av huvudmännen har helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning vid alla eller nästan alla sina skolor
• I de högstadier som har fjärr- eller distansundervisning utgör den ofta en stor del av undervisningen.
• En majoritet av huvudmännen som bedriver distansundervisning kombinerar den ofta i någon mån med närundervisning.
• Många huvudmän undantar elever som är i behov av stöd från fjärr- och distansundervisning. Det gäller också elever som på grund av sina hemförhållanden behöver undervisning i skolans lokaler.

Undersökningen ger en ögonblicksbild av hur läget ser ut just nu i Sveriges skolor. Svarsfrekvensen är hög 97 procent av skolhuvudmännen har besvarat undersökningen.

– De allra flesta elever får skolarbetet att fungera även när det sker på distans under en begränsad tid. Vid distansundervisning behöver skolorna prioritera de elever som har svårt att klara skolarbetet eller som växer upp i en social utsatthet. Vi ser att många huvudmän fångar upp dessa elever och erbjuder dem närundervisning och stöd. Det är både viktigt och glädjande, säger Peter Fredriksson.

Skolverket kommer under våren göra en fördjupad och mer omfattande uppföljning  av effekterna av pandemin där man ska titta på hur olika elevgrupper och vilken undervisning som inte kunnat tas om hand, enligt skolhuvudmännen. Och vad som behöver kompenseras.

Begränsa trängsel vanligaste orsak

Skolverket anger att det vanligaste skälet som skolhuvudmännen uppgett till att övergå till fjärr- eller distansundervisning helt eller delvis är att begränsa antalet elever som är närvarande samtidigt i skolans lokaler. Eller att huvudmannen försöker motverka smittspridning efter samråd med smittskyddsläkare.

Besluten har i de allra flesta fallen fattats av huvudmannen och i enstaka fall av rektorer som fått den möjligheten på sin egen skolenhet.
Beslutet om övergång till fjärr- eller distansundervisning gäller vid tillfället oftast i två veckor, till och med den 24 januari. Huvudmännen följer, enligt Skolverket, situationen noga för att vid behov kunna besluta om eventuella förlängningar.

Skolverket ska inom kort träffa Friskolornas riksförbund, SKR och Idéburna friskolor för att diskutera hur man tillsammans kan hitta en gemensam systematik för fånga upp pandemins effekter och lösa de problem som uppstått i dess kölvatten. 

– Vi gissar ju rätt mycket vad gäller undervisningstapp och utbildningsskuld men vi behöver faktiskt få svar och fånga upp de svar som redan finns. Därför vill vi att skolhuvudmännen så snabbt som möjligt tar reda på de här frågorna så att vi kan fånga upp deras svar och få indikatorer på vilka eventuella stödåtgärder som krävs. Och vad vi skolmyndigheter och politikerna kan behöva göra. Det är hög tid att veta mer och gissa mindre, säger han.

Lärare rädda för att bli utbrända

Blixtundersökningen ger ingen långsiktig bild av läget för att få grepp om vilka skolhuvudmän som har omfattande stängningar som kan påverka elevernas utbildning negativt. Då skulle det krävas en mer systematisk och återkommande inrapportering från skolhuvudmännen, som man exempelvis gör i Frankrike, där staten tar in statistik veckovis kring stängningar av skolor och distansundervisning. Peter Fredriksson räknar med att Skolverket  kommer att göra en liknande blixtundersökning inom några veckor till skolhuvudmännen för att se hur läget har förändrats.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, tycker att det är jätteviktigt att Skolverket har gjort den här undersökningen och att skolhuvudmännen tar sitt ansvar:

– Prio ett för skolhuvudmännen måste vara att hålla sina lärare friska. Allt annat spär ju bara på utbildningsskulden. Oavsett om lärarna nu ska undervisa på distans, fjärr, klassrummet eller någon hybrid av det så behöver arbetsgivarna rensa bort allt som inte har med undervisningen att göra.

Hon konstaterar att lärarna och eleverna nu går in i tredje terminen med pandemin.

– Våra rapporter och undersökningar visar att arbetsbelastningen för lärarna har gått från hög till extrem för lärarna. Det är en högre andel lärare som är rädda för att bli utbrända av arbetsrelaterad stress än sjuka av covid och då är ändå oron över viruset jättehög, säger Johanna Jaara Åstrand. 

LÄSTIPS: Distans på högstadiet – se karta kommun för kommun

Så många högstadier har övergått till distans

Hur många av era grundskoleenheter har i nuläget helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning i årskurs 7–9, alltså att eleverna inte är i skolans lokaler?

  Alla skolenheter Nästan alla skolenheter Ungefär hälften av skolenheterna En mindre del av skolenheterna Inga alls
Totalt antal kommunala huvudmän 170 10 9 12 82
Totalt antal enskilda huvudmän 15 6 6 2 1
Totalt 185 16 15 14 83

Källa: Skolverket

Bakgrund

Regeringen beslutade den 7 januari 2021 att utöka möjligheten för huvudmän att kunna övergå till fjärr- eller distansundervisning för grundskolans årskurs 7-9. Detta för att undvika trängsel i skolans lokaler eller i kollektivtrafiken, och därmed minska spridningen av covid-19.

De utökade möjligheterna till fjärr- eller distansundervisning i högstadiet avser skolor som fortsatt hålls öppna. Sedan tidigare finns det andra möjligheter för grundskolor att övergå till fjärr- eller distans¬undervisning, till exempel med anledning av att verksamheten inte gått att bedriva på grund av hög frånvaro bland personalen eller efter samråd med smittskyddsläkare i regionen. Det finns också sedan tidigare möjlighet att bedriva viss undervisning via fjärr eller distans om lärare eller elever inte varit närvarande därför att de följt föreskrifter, allmänna råd eller rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.

Källa: Skolverket