Sök

”Dygdetiken kan förklara lärarnas covid-insatser”

För att förstå lärares förmåga att "ställa upp" under pandemin sätter debattören en filosofisk strålkastare på frågan. Foto Getty

Hur ska en förstå att lärare arbetar i skolorna samtidigt som FHM betonar vikten av att arbeta hemma så långt det går? Gymnasieläraren Lena Molin gör här en filosofisk betraktelse av lärarnas situation under covid.

Under covid förväntas lärare arbeta i otrygg arbetsmiljö och får ofta dessutom ökad arbetsbörda. Många lärare är rädda för att bli smittade men ställer ändå upp och undervisar i trånga klassrum, köar i fulla skolmatsalar och arbetar i trånga lärarrum.

Hur ska en förstå att lärare arbetar i skolorna samtidigt som FHM betonar vikten av att arbeta hemma så långt det går?

Tar vi filosofin till hjälp kan vi kanske sprida ljus över frågan. För den kanske störste antika filosofen, Aristoteles, så skulle människan eftersträva ett dygdigt liv. Levde han (dvs en fri man, född i Aten) efter principerna rättrådighet, mod, klokhet och måttfullhet var han en dygdig människa och därigenom lycklig. Detta kallas dygdeetik och överför vi den till moderna förhållanden och moraliska ideal, skulle vi kunna säga att människor ska eftersträva att vara goda, i skolans värld tolkat som att visa ansvarskänsla, omsorgskänsla och professionalism. Det skulle kunna förklara varför så många lärare ställer upp för sina elever och kollegor med livet som insats.

Går vi tusen år framåt i tiden till den engelske filosofen David Hume, så skulle han troligen förklara lärarnas insats med att vi, liksom mänskligheten i stort, handlar som vi gör utifrån en allmänmänsklig känsla av sympati eller humanism – en sympati som är en riktpunkt för hur enskilda individer – här lärare – ska handla. Alltså, vi ställer upp i skolan under covid för att vi känner att det är det rätta och bidrar till mänsklighetens bästa. Också Hume var en dygdeetiker. Det gäller tex att utveckla goda karaktärsdrag som är nyttiga för andra människor som välvilja och rättvisa.

En annan 1700-tals filosof är Immanuel Kant som delvis var inspirerad av Hume (samtidigt som han kritiserade honom). Kant har liksom Hume en allmän referenspunkt han hänvisar till som ska styra vårt handlande. I hans fall är det förnuftet som ska följa plikten när vi håller våra böjelser och begär i schack. Det är plikten som är verktyget här och omsatt på covid så följer lärarna pliktens påbud och går till skolan trots rädsla för smitta och utbrändhet. Kant stipulerade att människan skulle handla så att andra människor inte enbart var medel utan också ändamål, dvs att vi förutom att använda oss av andras tjänster måste vi också respektera dem som autonoma individer.

Den tyske filosofen Immanuel Kant.

Engelsmännen Jeremy Bentham och John Stuart Mill var konsekvensetiker. För dem var det viktiga vilka följder våra handlingar får. Bentham var en räknenisse som ville mäta och räkna den totala lyckan av olika individers handlingar och inte skilde på olika sorters lycka. Mill däremot skilde på olika sorters lycka och ett känt yttrande är att det är bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd gris. Omsatt på dagens lärare är det utifrån Bentham tveksamt om vi maximerar vår lycka när vi möter smittorisker och ökad arbetsbörda under covid. Mill skulle kanske hävda att vi kanske inte maximerar lycka men ändå drar vårt strå till stacken för mänsklighetens bästa. Den eftersträvade konsekvensen skulle vara att vi håller skolorna i gång och att elever slipper gå in i vuxenlivet med covidorsakade kunskapsluckor. Ur ett covid-perspektiv finns det dock mindre önskade konsekvenser som måste balanseras mot positiva effekter. Jag tänker här på ökad smittspridning i samhället och sjukdomsfall bland lärare och elever.

I början ställde jag frågan: Hur ska en förstå att lärare arbetar i skolorna när FHM betonar vikten av att arbeta hemma så långt det går? Det är upp till var och en att välja den etiska modell som passar bäst för den personen. Jag tycker ändå att det finns starka skäl som talar för dygdeetiken när vi ska förstå lärarnas insats under covid. Vi ställer upp för det gemensamma bästa även om det innebär personliga risker. En fråga en dock kan ställa sig är huruvida det i längden är i samhällets intresse att lärare arbetar i covidfarlig arbetsmiljö med utökade arbetsbörda?

För lärarna är det ett etiskt val att hålla skolorna igång men Lärarförbundets nya undersökning visar på stor oro och att 7 av 10 lärare inte får gehör för anpassningar till FHM:s riktlinjer som distansarbete. Samtidigt som 4 av 5 huvudmän inom gymnasieskolan i en rapport från Skolverket tycker att de kunnat följa FHM:s riktlinjer – vilken etisk modell är tillämplig här?

Lena Molin, FD och gymnasielärare, Stockholm

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se