Sök

Digitala undervisningen har påverkat elevernas motivation

Gymnasieelevernas motivation har påverkats av distansundervisningen.

Gymnasieelevernas motivation har minskat ju längre den digitala undervisningen pågått och både elever och lärare har haft svårt att avgränsa sina arbetsdagar – vilket de inte mått bra av. Det visar Skolinspektionens nya rapport om hur pandemin påverkat undervisningen på gymnasiet.

Skolinspektionen presenterar nu sin slutrapport där man under fem veckor intervjuat 260 rektorer på gymnasieskolan kring hur distansundervisningen fungerat under vårterminen när skolorna varit stängda på grund av pandemin.

Lars Thornberg, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen, säger att många av de slutsatser som fanns med i delrapporten som presenterades den 15 maj står sig.

– Redan då märkte vi att det fanns en risk att elevernas motivation var på väg ned och den bilden har nu förstärkts efter att vi intervjuat betydligt fler rektorer. Det har blivit tuffare för många elever ju längre den här perioden med distansundervisning pågått. Många elever har uttryckt till lärare och rektorer att de inte mått bra av det här, säger han.

Eleverna saknar skolan

Det är kopplat till den sociala gemenskapen. Eleverna saknar skolan och sina vänner. Det har varit svårt att få till en digital gemenskap på raster och luncher.

– Och när motivationen tryter för eleverna så tryter också inlärningen och närvaron. Många elever är incheckade men det finns en ökad oro för att inlärning inte fungerat så bra, säger Lars Thornberg.

 Det kan handla om elever som normalt skulle ha klarat sig bra i skolan men som har svårt med självdisciplin och struktur. Och det kan vara svårt för lärare att observera och upptäcka dessa elever eftersom de normalt fungerat bra i skolan.

Skolinspektionen lyfter fram tips från skolor som arbetat på att öka gemenskapen. Det handlar exempelvis om att ha:

  • Tätare kontakter med elever och att elevhälsan hjälper lärarna med det.
  • Använda sociala medier för att göra saker som exempelvis promenader digitalt.
  • Bilddagböcker där man lagt upp bilder från sin dag.
  • Låta de digitala klassrummen vara öppna även under raster och lunch så man kan prata och umgås där.

Många elever blir också mer stillasittande. En del har svårt att komma ur sängen. Man rör inte på sig vilket också påverkar möjligheterna att delta i undervisningen.

– Men ju mer lärarna jobbar för att nå ut till eleverna desto mer ansträngd blir deras arbetssituation. Det tar tid från dem från allt de andra de behöver göra för att anpassa situationen, säger han.

Svårt avgränsa arbetsdagen

Både elever och lärare har svårt med avgränsningarna av arbetsdagen när den sker digitalt. Ambitiösa elever har svårt att både avgränsa skolarbetet både i tid och vad man behöver producera.

– Om man inte är försiktig så finns det en risk för psykisk ohälsa och utbrändhet. Det är viktigt att lärare och rektorer hjälps åt här och både avgränsa för eleverna och sitt eget arbete och att man gör täta avstämningar med eleverna för att få grepp om hur de uppfattar undervisningssituationen, säger han.

Lars Thornberg menar att undersökningen inte visar en entydig bild utan vissa elever har mått bra och trivts med distansundervisningen medan andra mått dåligt.

– En del av de elever som normalt är ganska tysta i klassrummet har genom distansundervisningen kunnat komma till tals på ett nytt sätt. Och flera elever som har svårt med att det sociala interaktionerna tar mycket uppmärksamhet i skolan har mått bättre av att kunna fokusera på lektionerna och undervisningen hemifrån, säger han.

Elevernas bakgrund påverkar

Undersökningen visar också tydligt att elevernas bakgrund påverkar deras möjligheter till att kunna ta del av en bra distansundervisning. Det kan handla om ifall eleverna har tillgång till en internetuppkoppling i hemmet, rätt utrustning, om man kan sitta ostört eller om man är trångbodd. Det handlar också om elever som har en besvärlig situation hemma som skapar social oro hos eleverna där skolan varit ett sätt att komma bort från hemmiljön.

– Nu är de fast i sin hemmiljö och det är klart att det blir ännu svårare för dem i undervisningssituationen. Detta är faktorer som rektorerna lyfter upp och som skapar olika förutsättningar för eleverna, säger han.

Elever som utkristalliserar sig lite extra är, enligt Lars Thornberg, de som läser på introduktionsprogram, språkintroduktion, svenska som andraspråk.

– Dessa elever har drabbats extra hårt. Det är den bild vi har fått från rektorerna, säger han.

Hur kommer det sig att ni bara har vänt er till rektorer och inte frågat lärarna i er undersökning?

– När vi började planera detta så ville vi vara försiktiga och inte störa och ta lärarnas och elevhälsans tid i anspråk mitt i omställningen. ­Vi vill visa respekt för lärarnas tid och deras uppdrag även om vi får mer detaljer och en fullstängare bild om vi intervjuar dem. För att utvidga vår bild så kommer vi försöka att få med elever via elevrådet i våra intervjuer i höst, säger han.

Skolinspektionen kommer inte intervjua lärarna under inledningen av hösten eftersom deras insynsråd, där Lärarförbundet sitter med, har bett dem att avvakta med det för att ge lärarna lite arbetsro.

Utmaning att klara APL

I undersökningen har Skolinspektionen också tittat på hur gymnasieskolorna har klarat av att erbjuda eleverna APL och praktiska moment.

Där har många skolor i första hand fokuserat på att avgångseleverna ska få sin APL och kunna göra de praktiska momenten vilket gjort att de lägre årkurserna har fått arbeta mer med teori och flyttat fram de praktiska delarna av utbildningen. Det kan ha påverkat elevernas motivation till utbildningen. Det finns även kreativa exempel på skolor där elever som läser på hotell och turism har fått göra sin APL inom hemtjänsten istället med ”roomservice” för att de ska kunna få sin APL.

– Många har klara det bra men de program som varit kopplade till vård, hotell och turism, handel och service har haft större utmaningar. Där har man flyttat en del APL framåt till hösten eller så har man försökt ge eleverna APL inom närliggande branscher eller arbetsplatser vilket kanske inneburit att APL inte fått samma kvalitét, säger Lars Thornberg.

Han tror att många gymnasier kommer få en stor utmaning efter sommaren när de ska ta tag i APL som flyttats framåt för eleverna i 1:an och 2:an plus att det kommer nya elever samtidigt som pandemin fortsätter.

– Många utbildningsplatser kanske inte finns kvar eller så har de inte samma möjligheter att ta emot elever som tidigare. Skolorna och huvudmännen verkar ha ett stort arbete framför sig med detta. Men mycket har ändå fungerat. Lärare och annan personal har gjort ett storartat jobb för att få det att fungera. De har hittat kreativa lösningar för att kunna sätta betyg och pröva eleverna och utifrån omständigheterna har man verkligen lyckats få till en fungerande undervisning, säger han.