Sök

Digitala nationella prov försenas efter EU-dom

För drygt ett år sedan kom beskedet att införandet skjuts upp till 2023. Nu försenas de digitala nationella proven ännu mer. Foto: Adobe Stock

De digitala nationella proven som var tänkta att införas 2023 blir försenade. Anledningen är den så kallade Schrems II-domen från EU-domstolen som underkände EU:s dataskyddsavtal med USA.

– Elevers och anställdas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde enligt både EU-rätt och svensk lagstiftning. Innan plattformen kan tas i bruk behöver vi säkerställa att leverantören och dess underleverantörer verkligen lever upp till de nya kraven som Schrems II-domen innebär, säger Eva Westberg, chefsjurist på Skolverket, enligt ett pressmeddelande.

Skolverket håller på att utreda vad det nya rättsläget efter domen innebär för provplattformen där de nationella proven skulle genomföras. Tidsplanen för när en fungerande plattform kan vara på plats beror på om man kan behålla den nuvarande leverantören eller om man måste upphandla en ny.

– Vi återkommer med mer information och en uppdaterad tidsplan under våren, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket.

Schrems II-domen som meddelades i somras slog fast att Privacy Shield, "integritetsskölden" som reglerade överförandet av personuppgifter mellan privatföretag i EU och USA, inte gav ett tillräckligt skydd för personuppgifter som förs över till USA.

Inställda av corona

Ogiltigförklarandet innebar att det inte längre var tillåtet för personuppgiftsansvariga i EU att med Privacy Shield som grund överföra personuppgifter till mottagare i USA.

Vårens nationella prov är sedan tidigare inställda med anledning av pandemin. Anledningen är att elever och lärare behöver använda tiden för att fokusera på den ordinarie undervisningen.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.