Sök

Miljardkostnaden för att stänga skolan

Kostnaden för att stänga svenska skolor landar på miljardbelopp.

Sverige stod ensamt med öppna skolportar under pandemins början. Folkhälsomyndigheten har hela tiden hävdat att det handlat om barnens bästa – men stängda skolor innebär också enorma kostnader för hela samhället.

I en rapport från institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) räknar professor Björn Öckert på vad lärares och elevers frånvaro kostat samhället under den första delen av pandemin.

Perioden mars till december 2020 landar på dryga 10 miljarder kronor, kostnader för försenad kognitiv utveckling för förskolebarn, minskade elevresultat, påverkan på betyg och internationella mätningar och på samhällsekonomin i övrigt.

En norsk studie beräknade att kostnaden för landets skolstängningar motsvarade 1,6 miljarder kronor varje dag.

– Den absolut största kostnaden är utebliven inlärning för barnen. Sen blir det en kostnad för föräldrar som måste vara hemma med sina barn. Det är de stora kostnaderna, säger Björn Öckert.

Långvarig distansundervisning riskerar att få liknande effekter.

– Att vara i skolan är gynnsamt för elevernas lärande. Är man inte där lär man sig inte lika mycket. Frågan är hur mycket distansundervisning kan kompensera för det där. Då är svaret att man inte lyckats kompensera fullt ut. Och antagligen ännu mindre för yngre barn och studiesvaga elever, säger han.

Siffror på elevfrånvaro saknas

Argumentet för att övergå till distansundervisning, till exempel efter jullovet 2021/2022, har varit att det rör sig om korta perioder.

Men även några få dagars sämre undervisning får betydelse.

– Om det går en miljon barn varje dag i skolan och de förlorar en skoldag – då är det en miljon skoldagar, säger Björn Öckert.

Hans kollega Caroline Hall skriver om distansundervisning i samma rapport.

– Jag håller med Folkhälsomyndighetens bedömning utifrån den forskning jag läst. På universitetsnivå ser man att det går sämre med distansundervisning, och det är troligt att det är ännu svårare för yngre barn. Med yngre blir det också viktigare vilken utbildning föräldrarna har, säger Caroline Hall.

Exakt vilka konsekvenserna blir för de elevkullar som drabbats hårdast av pandemin är fortfarande oklart, och kräver stora arbetsinsatser för att mäta. Det saknas nämligen samlad statistik över elevfrånvaron i Sverige.

– Vi vet inte vilka elever som påverkas hårdast. Vi tror att vissa barn drabbas hårdare, det finns signaler om det. När det gäller elevgrupper finns det vissa som förlorar mycket mer än andra. Yngre elever och studiesvaga elever lär sig mycket mer i skolan, säger Björn Öckert.

LÄS ÄVEN:

CORONA: Lärarförbundets varning

CORONA: Så blev covid-strategin lärarnas ansvar

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.