Sök

”Bedrägeritriangeln” förklarar varför elever fuskar

Läraren Erik Winerö förespråkar att jobba med elevernas attityd till fusk, snarare än att försöka stoppa fusket i sig, bland annat genom ett handskrivet ”avtal”.

Det är lätt hänt att fokusera allt för mycket på tekniska lösningar för att förhindra fusk vid distansundervisning, glöm inte att också arbeta med elevernas attityd till fusket, påminner läraren Erik Winerö.

När coronapandemin stängde Lerums gymnasium och undervisningen fick ske på distans skrev eleverna samtidigt ett intyg att inte fuska.

– Eleverna fick skriva av ett avtal för hand, ta en bild av det med mobilen och skicka in det till sin lärare säger Erik Winerö, lärare på Lerums gymnasium.

– De handskrivna intygen sammanställdes och visades sedan för klasskamraterna i samband med att läraren tillsammans med eleverna pratade om fusk, varför det sker och vilka konsekvenser det kan få. Min uppfattning är att det har haft en relativt stor positiv effekt på skolan.

Erik Winerö är lärare i svenska och religion men också förstelärare med särskilt ansvar för digitalisering. Som fortbildning läste han härom året en magisterutbildning i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap där han särskilt fördjupade sig i bedömning i digitala system.

Går inte att helt förhindra

Lerums gymnasium hade redan tidigare en strikt hållning mot fusk. När eleverna börjar på skolan får de skriva under en fusk-policy. Den som fuskar kan sedan räkna med ett besök hos rektor och samtal med vårdnadshavare.

Erik Winerö menar att det är orimligt att helt förhindra fusk, men att det absolut går att motverka. Ett sätt är att använda tekniska lösningar, ett annat sätt är att arbeta med elevernas inställning.

En modell som Erik nämner som givande att utgå ifrån är den så kallade ”bedrägeritriangeln”. Modellen kan fungera som en förklaringsmodell för varför en elev fuskar. Antagandet är att det är tre faktorer bakom fusk som samverkar: 

Tre faktorer i ”Bedrägeritriangeln”

  1. Orsak, och denna är oftast för att få ett högre betyg.
  2. Möjlighet, dvs. hur enkelt är det att fuska och hur stor är risken att bli påkommen?
  3. Försvar, vilket utgörs av elevens rättfärdigande av fusket.

– Det finns många fördelar med de nya tekniska provsystemen, men det finns också en risk att de skapar en falsk trygghet, säger Erik.

– Den som vill fuska kommer alltid att försöka. Se bara på högskoleprovet, där avancerad teknik använts för att överlista de mest fusksäkra miljöer. Därför är det viktigt att också adressera just elevens försvar till fusket. Genom att lyfta det till gruppnivå går det att slå hål på vanliga argument som exempelvis att ”alla andra gör det”.

– Det finns också gedigen forskning på området som indikerar att detta är en god väg att gå för att motverka fusk.

Coronaepidemin har på olika sätt avslöjat skolsystemets styrkor och svagheter, tycker Erik Winerö:

– Styrkan är otvivelaktigt skolans personal, svagheterna går i huvudsak att finna i systemet och styrningen, menar Erik.

– Ett av skolans mest viktiga uppdrag är det kompensatoriska uppdraget och motverka ojämlikhet. Det är tydligt att distansundervisningen på gymnasiet har ökat ojämlikheten och det är viktigt att ha med sig det när examinationer genomförs.

Olika förutsättningar

Om eleverna får skriva hemma är det inte bara svårt att garantera att det faktiskt är eleven som skriver, det är också så att elevernas hemmiljö kan skilja sig oerhört.

– Vissa elever har i princip egna kontor där de kan sitta och arbeta med stöd från närvarande föräldrar med god studiebakgrund, andra sitter inklämda i ett kök tillsammans med tre syskon och en mamma som inte kan svenska. Det är orimligt att tro att dessa elever har samma förutsättningar även om de skriver i ett och samma provsystem.

Erik Winerö tycker att de digitala provsystemen är bra, men att de så långt det går inte bör användas på distans.

– Deras huvudsakliga förtjänster är att de skapar större likvärdighet genom bland annat möjligheten till anonymisering och effektivisering vid genomförande och bedömning.