Sök

Vårbudgeten: Hit går skolpengarna

Foto: Johan Strindberg, Lärarförbundet.

Regeringens vårändringsbudget innehåller storsatsningar med anledning av kriget i Ukraina, men små satsningar på skolan som fortfarande kämpar efter pandemin.
– Minnet är uppenbarligen kort, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Totalt skjuter regeringen till 89 miljoner kronor till området utbildning och universitetsforskning i sin vårbudget (se mer i faktaruta). Det kan jämföras mot 500 miljoner till vården, 800 miljoner till civilförsvaret och två miljarder kronor till försvaret.

– Finansministern pratar om satsningar på ett tryggare Sverige, om framtidstro på arbetsmarknaden och inte minst om arbetet mot gängkriminalitet så det är anmärkningsvärt att skolan inte nämns, säger Johanna Jaara Åstrand.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) leder skolan på oppositionens budget. Under hösten fälldes S-regeringens egen, och skolbudgeten fick ett tillskott på 855 miljoner kronor.

Mer till skolan i oppositionens budget

Nu när regeringen lägger sitt förslag på ändringsbudget syns Rysslands krig mot Ukraina tydligt.

I skolbudgeten går ytterligare 30 miljoner kronor till bidrag till elever som inte är folkbokförda i Sverige.

– Regeringen kommer att behöva skjuta till mer för att ukrainska barn ska få den utbildning de har rätt till. Än så länge saknas en samlad bild av hur mottagandet fungerar men vi kan konstatera att det är en väldigt pressad skola, inte minst utifrån pandemieffekterna och det finns inte marginaler att ta av, säger Johanna Jaara Åstrand.

Mindre pengar till yrkesutbildning

Satsningen på yrkesutbildning för vuxna blir av med 300 miljoner kronor, pengar som enligt regeringen inte ska påverka verksamheten.

– Det är en verksamhet som behöver mer resurser, inte minst när man tittar på behovet av omställning och för att ge vuxna fler utbildningsmöjligheter. Vi ser hur vuxenutbildningens kvalitet påverkas av upphandlings- och entreprenadverksamhet som råder. Här behöver staten ta ett större helhetsgrepp för att stärka kvaliteten. Det gör man inte genom att dränera verksamheten på pengar, säger hon.

Att skolan fortsätter brottas med pandemin syns knappast i regeringens förslag.

– Vi ser hur pandemin har blottat brister som fanns redan innan, men också skapat ökade behov i form av särskilt stöd och större psykosocial ohälsa. Det måste skolan få medel att ta hand om. Därtill har vi den eskalerande arbetsbelastningen på lärarna. Det är både upprörande och frustrerande att minnet är så kort, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hit går regeringens skolpengar

Skolverket: 1 miljon kronor för nya arbetsuppgifter kopplade till civilförsvaret.

Viss verksamhet inom skolväsendet: 30 miljoner kronor.

Bidrag för elever som inte är folkbokförda i Sverige: 30 miljoner kronor.

Yrkeshögskolan: 43 miljoner kronor för ökade momskostnader.

Högskoleprovet: 15 miljoner kronor för att provet ska genomföras två gånger årligen, eftersom antalet skrivande minskat under pandemin.

Vetenskapsrådet: 300 miljoner kronor som bland annat ska täcka en fördyring av European Spalliation Source i Lund, en forskningssatsning på materialforskning som förväntas leda till forskningsgenombrott inom medicin, miljö, material, energi och transport.

Förlorarna: Vuxenutbildningens anslag minskar med 300 miljoner kronor.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.