Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Rapport: Nytt betyg på över hälften av alla omrättade NP

Vanligast är att det skiljer ett helt betygssteg mellan bedömarna. Och oftast har läraren som har gjort den ursprungliga bedömningen varit mest generös vid betygsättningen, berättar Fanny Hemmingsson, på Skolinspektionen.

Under 11 år har Skolinspektionen ombedömt nationella prov för att stödja en likvärdig bedömning. Men problemen med likvärdigheten kvarstår. I över hälften av fallen har inspektionens bedömare gjort en annan bedömning än läraren som först rättat provet. Det visar deras rapport.

Totalt ingår 24 938 delprov från 297 skolor i den ombedömning som gjorts av de nationella proven från år 2019. Precis som tidigare år har den lärare som bedömt om provet – i hälften av fallen – gjort en annan bedömning än vid ursprungsrättningen.

Första bedömaren är ofta mer generös

Vanligast är att det skiljer ett helt betygssteg mellan bedömarna. Och oftast har läraren som har gjort den ursprungliga bedömningen varit mest generös vid betygsättningen.

Skolinspektionen poängterar att deras lärares ombedömning inte ska ses som facit utan mer utgöra ett underlag för att diskutera likvärdighet. Utredaren Fanny Hemmingsson, på Skolinspektionen, har varit projektledare för denna ombedömning.

Fanny Hemmingsson, utredare Skolinspektionen. Foto: Skolinspektionen

Hur kan det fortfarande vara så att bedömningarna och betygsättningen skiljer sig åt i hälften av alla fall som ni ombedömt?

– Det är framförallt de prov med fritextsvar som är svårare att göra en likvärdig bedömning av.

Nu har ni gjort ombedömningar i 11 år och likvärdigheten har inte förbättrats. Samtidigt har de nationella proven fått en allt större betydelse vid betygsättningen. Varför ser man ingen förbättring av likvärdigheten?

– Det är svårt att komma åt de här problemen där det är fritextsvar. När det gäller dem är det svårare att avgöra vad som är fel och rätt svar. Sedan ser vi att proven bedöms på olika sätt på skolorna. I vissa fall rättar lärarna själva utan att prata med någon kollega. På andra skolor avidentifieras proven så man inte ska kunna se vilken elev som har skrivit provet. Och prov har även sambedömts eller diskuteras med annan lärare alternativt rättas av annan lärare än elevens ordinarie lärare. Så det är stor variation också i hur proven bedöms på skolorna.

Borde inte sambedömning och andra åtgärder lett till förbättringar? Varför har det inte skett?

– Vi ser att för de prov där man använt både sambedömning och avidentifiering och externbedömning så är skillnaderna i genomsnitt i resultatet mindre och på de skolorna finner vi färre fall med mer generösa bedömningar. Men det är ju fortfarande många skolor där bara elevens lärare bedömer proven.

I utredningen konstaterar ni att de största skillnaderna finns vid bedömningarna av fritextsvar. Går det att göra icke subjektiva bedömningar av fritextsvar?

– Det kan jag inte bedöma. Det enda jag kan säga är att det är svårare än när det gäller kryssfrågor. Men man mäter olika färdigheter hos eleven med fritextsvar och kryssfrågor.

LÄS ÄVEN

Likvärdigheten har inte förbättrats av Nationella proven

Digitala nationella prov försenas efter EU-dom

Skolverket svänger: Osäkert om proven blir helt digitala

Tuff utmaning när NP i matte ska bli digitala