Sök

Läraren Eva har upplevt fyra betygssystem: ”Nu är vi snart tillbaka på ruta ett”

”Blir man trött eller?” Så reagerar läraren Eva Lindqvist efter att betygssystemet ska göras om igen, efter att själv ha varit med om fyra olika under sin långa lärarkarriär. Foto: Lena Tallberg

Eva Lindqvist, 63, har varit lärare i fyra decennier och upplevt fyra olika betygssystem. Nu väntar ett femte.

Hennes första spontana reaktion på den nya betygsutredningen, utifrån det Eva Lindqvist hittills tagit del av blir:

– Efter alla system, blir man trött eller.

Hon undrar till exempel hur F och Fx ska fungera och vilken nytta dessa nivåer ska vara till.

– Kommer man in på gymnasiet med ett sådant eller är det information till sommarskola? Med lite + och - här och där så är vi snart tillbaka på ruta ett.

Det påminner henne om det system hon själv fick betyg i, det absoluta systemet.

Men låt oss följa hennes egen väg som lärare. Vägen till skolan var inte spikrak. Efter jobb på posten blev det för Eva Lindqvist i sin tur lärarseminariet i Växjö, arbete som mellanstadielärare och därefter vidareutbildning till ämneslärare i SO.

Eva Lindqvist började som lärare och fick en så kallad plocktjänst, det vill säga hon skulle undervisa i de ämnen ingen ville ha. Det blev gympa, musik och kristendomskunskap. <br />– Jag var fattig som en lus då och det där var den enda klänning jag ägde, säger Eva.<br />Foto: Lena Tallberg

Under åren har det hänt stora förändringar, som att byta läroplan tre gånger; 1980, 1994 och 2011.

– Jag minns mest att vi i ämneslaget klurade ut hur vi skulle göra och sen skriva egna. Däremot blev förändringen väldigt skarp 2011, då vi gick från mål till krav och betyget F.

”Eleverna frågar inte lika mycket längre”

Hon menar att även om IG fanns tidigare så slår F-betyget hårdare mot elever som kämpar, är i skolan och försöker. Hon tycker att en obligatorisk grundskola borde vara bättre än så.

– Tänk om man skulle överföra det till individuell lönesättning för vuxna! Jag skulle vilja se en vuxen tackla att bli underkänd för att man inte har alla förmågor. Politiker som Jan Björklund lade skuld på skolan genom att prata om flumskolan. Det kan jag säga, att en sådan har jag aldrig upplevt. Men den skuldbeläggningen har gjort avtryck i nya läroplanen.

Hur var det när skolan kommunaliserades 1991?
– Jag vet inte om kommunaliseringen påverkat min yrkesroll så mycket, förutom när det gäller åtgärdsprogram när en elev riskerar att inte nå målen. Det är en skyldighet vi har, men utan att vi får resurser, beroende på kommunens ekonomi. Det finns ett glapp mellan ideal och verklighet.

”Målstyrda betygen fungerade bra”

Hur ser du på de olika betygssystem du arbetat med?
– Oavsett betygssystem så finns det problem. Själv fick jag först bokstavsbetyg, det absoluta systemet, med betyg i uppförande och ordning. Sen infördes det relativa betygssystemet, som ofta feltolkades. Personligen tyckte jag att de målstyrda betygen MVG, VG, G och IG fungerade bra. Det var bra för eleverna, och lärarna blev duktiga på att lägga upp undervisningen så att fler skulle klara målen. ”Betygsinflation”, sa man sedan och införde fler betygssteg, A-F. Nu, åtta år efter att det infördes, ska vi fortfarande fortbildas och föreläsas om det.

Friskolornas intåg, 1992, har den inverkat på din yrkesroll?
– Det är nog mest i storstäderna. Här i Uddevalla är det främst gymnasiet som drivs av en annan huvudman än kommunen. När de kom så påverkade de alla skolor i och med att på friskolor fick man egen dator. I början var det politikernas dröm att skolor skulle drivas av särskilt kallade lärare, men jag har inte sett min yrkesroll förändras så mycket. Då inverkar segregationen i samhället mer på min yrkesroll.

Hur har likvärdigheten förändrats?

– Ja, först försvann speciallärarna, men vem vet, de kanske kommer tillbaka. I bästa fall kan vi ha språkstöd i klassen, men det har visat sig vara schematekniskt svårt att införa.

Hur ser du på digitaliseringen?

– Det är svårare att få en överblick idag. När man hade bra läroboksmaterial kunde man bläddra och få en känsla av vart vi skulle. Det är svårare nu när nästan allt är digitalt, särskilt i SO-ämnena. Och idag får man i allt större utsträckning skapa egna läromedel eftersom de digitala inte är helt utbyggda.

Hur har det påverkat arbetsekonomin?

– Ja, det tar tid, förr fanns mer luft i schemat. Under de första fem åren, de så kallade hundåren, fanns det ändå alltid tid att fråga varandra, fika, prata och diskutera. Antalet lektioner var desamma, men jag upplevde att jag hade gott om tid. Jag upplever att detta är den största förändringen av yrkesrollen; bristen på utvärderings- och planeringstid.

Vill se mer praktik i utbildningen

Är det mer att göra nu?

Ramnerödsskolan i Uddevalla, där Eva Lindqvist jobbar, är en 6-9-skola men byggs nu om för att bli en F-9-skola. Foto: Lena Tallberg

– Ja, jag upplever att arbetsuppgifterna har blivit fler, mycket på grund av all dokumentation. Även alla kontakter med föräldrar ska dokumenteras. Ju mer man öser ut som lärare, desto tryggare borde man vara. Eller? Dessutom ska vi kvalitetssäkra verksamheten och jämföra med året innan, fast det inte är samma barn. Men kvalitetssäkring är inte bara dåligt. Ibland kan man få syn på viktiga faktorer. Och det är viktigt att reflektera över helheten.

Om du fick komma med ett förslag som skulle förändra skolan till det bättre, vilket skulle det vara?

– En sammanhållen lärarutbildning! Läraryrket är en yrkesutbildning och att stå i klassrummet är det man inte kan när man är student så det behövs betydligt mer praktik. En gång i tiden fanns praktiktermin med lön. Dessutom skulle jag vilja förändra ämnet moderna språk. Varför just franska, tyska och spanska och inte världsspråken arabiska och kinesiska?

Skolans verksamhet ska vila på evidens och vetenskaplig grund. Hur fungerar det i praktiken?

– Forskningsresultat visar alltid olika saker. Det som gäller en vecka, gäller inte nästa. Jag antar att det är Skolverket som ska se till att skolledare bygger den där grunden. Huvudsaken för mig är att det finns konsensus om vad som är viktigt på en skola. Finns inte det, blir yrket mycket svårare. På min skola jobbar vi språk- och kunskapsutvecklande, vilket gagnar alla elever genom att vi fokuserar på att förklara begrepp. Även om läsförståelsen blivit bättre, vilket till exempel den senaste Pisa-undersökningen visar, har många elever ett mindre ordförråd nu, eftersom barn överlag läser mindre nu än förr.

Fakta: Betygssystemen

  • Det absoluta systemet med bokstavsbetyg 1897-1962
    A, a, AB, Ba, B, BC samt C. Det sistnämnde stod för underkänt. B? kunde också sättas, vilket stod för "med tvekan godkänd".
  • Det relativa betygssystemet 1962-1994
    1-5, 5 var högsta betyg, 1 sämsta betyg
  • Det målrelaterade betygssystemet 1994-2011
    G, VG och MVG samt IG
  • Uppgraderat målrelaterat betygssystem 2011-
    Sexgradig betygsskala A till F


Flera forskare har visat att vid byten av betygssystem går mycket tid åt för lärarna att förstå och tillämpa och tolka det nya nationella betygskriterier.
Läs mer i till exempel analysen från Skolverket 2013; Forskning om skolreformer och deras genomslag.

Skolprofilernas reaktioner på betygsutredningen

Lärarförbundet nöjd över att lärarnas makt över betygsättningen kan öka

Betygsutredningen klar: ”Betyg ska inte sättas utifrån elevernas sämsta prestation”