Sök

Hård kritik mot statens jobb mot glädjebetygen

Riksrevisionen vill se en ny utredning av likvärdigheten i betygssättningen. De som finns idag, till exempel tyngdpunkt på resultat i nationella prov, räcker inte enligt myndigheten.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot glädjebetygen. Och ger samtliga reformer underkänt.
– Den skola som vill sätta jättehöga betyg kan göra det, säger Krister Sund, Riksrevisionen.

LÄS ÄVEN: Glädjebetyg i fokus – läs vår granskning

Bestämmelsen om att resultatet i Nationella proven ska väga tungt i bedömningen infördes 2018. Men Riksrevisionen ser inte att det påverkat avvikelserna mellan provresultat och slutgiltigt betyg.

Störst är skillnaderna enligt myndigheten i matte och historia – minst i engelska.

”Länge sedan betygssättningen var likvärdig”

– Vi ser att betygssättningen inte är likvärdig, den har inte varit det på länge och det som har gjorts verkar inte ha påverkat något heller, säger revisionsdirektör Krister Sund.

Riksrevisionen förordar en ny utredning, trots Jörgen Tholins gigantiska genomgång som presenterades 2020.

LÄS ÄVEN: Betygsutredningen klar: ”Betyg ska inte sättas utifrån elevernas sämsta prestation”

– Regeringen (utbildningsminister Anna Ekström, reds anm) har inte gjort tillräckligt. Vi tror att man måste göra mer då lagstiftningen är otydligt. Lärare menar att det är svårt att tolka vad förändringen i skollagen faktiskt betyder, säger Krister Sund.

Förslaget om att digitalisera de nationella proven, något som bland annat politikerna bakom Tidöavtalet vill se snarast, kommer inte att lösa problemen enligt Riksrevisionen.

– Digitala prov och central rättning påverkar endast rättningen och genomförandet av proven men inte hur betygen sätts i relation till provresultaten, det finns fortfarande möjlighet för en skola att sätta jättehöga betyg om de skulle vilja, säger Krister Sund.

LÄS ÄVEN: Här är nya regeringens skolpolitik

Att Skolinspektionen gör kvalitetsgranskningar hjälper heller föga, enligt Krister Sund. Det är helt enkelt svårt att veta hur man ska granska, menar Riksrevisionen.

– Skolinspektionen kan inte göra tillsyn på skolor och granska om lärare särskilt beaktar resultatet i de nationella proven eftersom lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig, säger Krister Sund.

Helen Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, menar dock att tydligare regler för avvikelser mellan betyg och nationella prov kan få oönskade effekter:

– Det skulle påverkar lärarnas bedömningsutrymme och profession, det finns elever som kan ha dåliga dagar och lärare som inte kan följa eleverna på samma sätt och då blir man styrd av att en skola bara får ha en viss avvikelse. Då blir det ett nytt tänkande och ett nytt system, säger Helen Ängmo.

LÄS ÄVEN: 

Pisachefen oroas över betygsinflationen i Sverige

Jarnlo: Osannolikt att hela klassen var värd MVG

Podcast: Därför vill experterna stoppa F-betyget