Sök

Ökad arbetsbörda med betyg i årskurs 4

Daniela Lundin, utredare och undervisningsråd på Skolverket, säger att utvärderingen av betyg i årskurs 4 visar på både positiva och negativa konsekvenser. Foto: Skolverket och Colourbox

Lärare, som ger betyg i årskurs 4, upplever att deras elever anstränger sig mer för att förbättra sina skolresultat. Men tioåringarna kan ha svårt att skilja sitt värde som person från betygsresultatet. Det är ett par slutsatser från Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 4.

Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten med betyg i årskurs 4 bygger på de 15 grundskolor som deltog mellan höstterminen 2017 till och med våren 2021.

– Vi ser både positiva och negativa konsekvenser av att ge betyg till elever från tio år, säger Daniela Lundin, utredare och undervisningsråd på Skolverket.

Betygen ska hjälpa och inte stjälpa

Både lärare och elever upplever att elever i årkurs 4 och 5 har svårt att skilja mellan betygen och sig själva som person. Eleverna är unga och inte tillräckligt mogna för att förstå vilken roll betygen spelar i årskurs 4. En del elever beskriver att de uppfattar betygen som avgörande för deras framtid.

Daniela Lundin, utredare och undervisningsråd på Skolverket, säger att det är viktigt hur man kommunicerar om betyg med så unga elever. Foto: Skolverket

– Det finns också elever i utvärderingen som inte tar betygen på samma allvar och beskriver betygen som fejkbetyg. Det är viktigt att lärare kommunicerar kring hur betygen används i de här åldrarna, eftersom de inte används för att göra urval utan för att hjälpa eleverna att utvecklas, säger Daniela Lundin.

Utvärderingen visar också att det främst är högpresterande elever och elever som har lätt att lära som upplevs anstränga sig mer för att få högre betyg. Lågpresterande elever uppfattar i stället betyget som ”stämplande”. Det kan, enligt Skolverket, påverka elevernas självkänsla, ansträngningar och motivation negativt.

Betygsstressen minskar inte

Betygen uppges också har lett till att eleverna blir mer stressade. De känner att de ständigt bedöms, de jämför sig med varandra, vårdnadshavare och eleverna själva ställer högre krav på betygsresultat. Det finns inte heller några indikationer på att betygsstressen minskar i högre årskurser, vilket var ett av motiven till att införa tidigare betyg för att eleverna skulle vänja sig.

Lärarna uppger att de behöver samla in ett större underlag för att kunna sätta betyg och att de lägger mer tid på att dokumentera elevernas kunskapsutveckling, samtidigt som det innebär fler prov.

Betygen upplevs göra det tydligare för lärare och elever hur eleverna ligger till i sin kunskapsutveckling men det innebär inte att eleverna vet bättre hur de ska utveckla sina kunskaper. Skolorna behöver utveckla det arbetet, konstaterar Skolverket.

Undervisningen riskerar att bli snäv

Lärarna uppger att de använder framför allt kursplanen mer sedan de började sätta betyg. Det är positivt och kan stärka likvärdigheten, anser Skolverket. Samtidigt kan det vara en fara om för mycket fokus hamnar på främst kursplanen och inte de andra delarna av läroplanen. Det kan leda till att undervisningen blir för snäv.

Det anses också positivt att det kollegiala samarbetet ökat kring bedömning, så länge det inte tar för stort utrymme från annat som lärarna behöver utveckla tillsammans.

Ett motiv till att införa betyg i lägre åldrar var att det skulle synliggöra de elever som behövde stöd i ett tidigare skede. Det finns lärare som tycker att betygen underlättat. Men vid utvärderingen av betyg i årskurs 6 konstaterade Skolverket att detta inte hade lett till att fler elever fick särskilt stöd. Det har dock inte granskats i denna utvärdering konstaterar Daniela Lundin.

– Men vissa på försöksskolorna upplever att trycket har ökat på lärare och skolor att stödja eleverna, vilket på sikt skulle kunna leda till att fler elever får stödinsatser tidigare, säger hon.

Litet urval men ändå användbart

De 15 skolor som själva valde att delta i försöksverksamheten, är inte representativa för skolor i stort i Sverige. De flesta skolorna hade sedan tidigare ett högre elevresultat än riket i stort. De jobbade redan med att dokumentera, värdera och sammanställa elevernas prestationer till betygsliknande omdömen innan de gick in i försöket. Därför går det inte att dra för stora växlar på resultatet av utvärderingen rent generellt, poängterar Skolverket i rapporten.

– Vi tänker att de erfarenheter som de deltagande skolorna har gjort kan vara till nytta för skolor som överväger, eller har valt att införa betyg från årskurs 4 och ska kunna användas av både rektorer och lärare, säger Daniela Lundin.

Totalt har 28 skolor valt att införa betyg i årskurs 4

Från hösten 2021 får rektorer avgöra om de vill införa betyg från årskurs 4 på sina skolor. Totalt har 28 skolor startat med betyg i årskurs 4 varav fyra är kommunala skolor.
Lärarna på skolan ska ha möjlighet att yttra sig innan rektorn skickar in till Skolverket och sin huvudman att de vill införa betyg från årskurs 4. Ansökningen sker på våren och sedan kan skolan starta med betyg till höstterminen.

Skolor som HT 2021 infört betyg från årskurs 4:

• Fredrikshovs slotts skola
• Pilängskolan, Landskrona stad
• Kunskapsskolan Borås
• Malmö Friskola
• Västerskolan, Hässleholms kommun
• Stoby skola, Hässleholms kommun
• JENSEN grundskola Uppsala
• JENSEN grundskola Kvarnsjön
• JENSEN grundskola Sickla
• Internationella Engelska Skolan Landskrona
• Internationella Engelska Skolan Borås
• Internationella Engelska Skolan Östersund
• Internationella Engelska Skolan Karlstad
• Internationella Engelska Skolan Lund
• Internationella Engelska Skolan Eskilstuna
• Internationella Engelska Skolan Värmdö
• Internationella Engelska Skolan Solna
• Internationella Engelska Skolan Helsingborg
• Internationella Engelska Skolan Täby
• Internationella Engelska Skolan Upplands‐Väsby
• Internationella Engelska Skolan Årsta
• Internationella Engelska Skolan Enskede

LÄS OCKSÅ

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Skolverkets fyra förslag på nya betygsmodeller

Betyg från årskurs 4 – om skolan vill

Endast 26 av 4 800 skolor vill införa betyg i fyran

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.