Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

”Stress och betygshets orsakas av antagningssystemet”

Ett betygssystem och antagningssystem likt det i Finland är mycket hälsosammare för eleverna, anser författarna i debattartikeln.

Hur har vi tillåtit att betygen upplevs ha en så livsavgörande betydelse för våra ungdomar att de lider av stress som i många fall leder till psykisk ohälsa?
Det skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

LÄSTIPS ”Vi unga ska inte offra hälsan för Skolverkets statistik”

I vårt grannland Finland känner man inte av betygsrelaterad stress i den stora utsträckning som vi gör i Sverige. Det beror på att betygen där inte har en så livsavgörande betydelse som de har här.

Det finns många vägar in till högre studier i Finland. Där får eleverna betyg i alla ämnen. Dessa har dock ingen avgörande betydelse för vidare studier. Det sista året väljer eleven ett antal ämnen, minst fyra, att skriva studentexamen i. Examensproven utformas av en särskild nämnd, som också granskar de betyg som läraren sätter.

Det är utifrån examensresultatet som man söker till högre utbildning. Därmed är betygen i alla ämnen inte livsavgörande. Och om sedan studentbetygen inte räcker till, så kan man ändå söka in, genom att studera inför ett inträdesprov, som visar att man har de nödvändiga förkunskaperna.

Det är klart att ett sådant system är mycket hälsosammare för eleverna. Den stress som kan upplevas inför studentexamen begränsas till en kort tid det sista året, i stället för att utgöra en ständig del av tillvaron under hela gymnasietiden. Att man även själv delvis får välja ämnen att avlägga examen i, innebär också mindre stress. Möjligheten att också senare kunna ansöka genom inträdesprov avdramatiserar även ett för lågt studentbetyg.

Våra svenska gymnasieungdomars ohälsa har däremot ökat, allteftersom betygssystemet har utvecklats åt fel håll. Betygshetsen i den svenska grundskolan är också en grund för stressrelaterad ohälsa, till skillnad från i Finland. Där söker man visserligen till gymnasiet på sina betyg, men även inträdes- eller lämplighetstest kan tillämpas. Man kan även bli antagen utan avgångsbetyg från grundskolan, om man kan visa att man har tillräckliga förutsättningar för att klara gymnasiet.

Det finns gymnasieskolor som tillämpar särskilda inriktningar, där elever med särskild fallenhet för ämnen som ingår in inriktningen kan tillgodoräkna sig extra poäng för dem. Det ligger en barmhärtighet i detta system, jämfört med vårt stelbenta svenska.

LÄSTIPS Nationalekonomens uppmaning – ett annat betygssystem

Andra allvarliga konsekvenser av antagningssystemet

När de betyg som ska avgöra elevernas framtid sätts i skolan, och inte som i Finland, under kontroll av en särskild nämnd, som utformat proven lika för alla, så blir det en naturlig följd att betygsinflation uppstår. Det finns ju ingen måttstock att hålla sig till. De nationella proven har ännu inte lyckats komma i närheten av att ha en sådan funktion, det visar de omfattande provrättningar som görs i efterhand.

Louise och Louise, grundarna till Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

När betygen på det här viset blivit en konkurrensfaktor, så blir det svårt att konkurrera med det vapen som borde vara aktuellt inom skolan, förmedling av kunskap och relevant utbildning. Nu söker elever sig gärna till en skola som de tror kan ge dem höga betyg med så liten insats som möjligt, inte till den skola som ger dem mest kunskaper så att de kan klara sin examen eller inträdesprov.

Det är ett självklart val. Att kunskap på detta sätt har tillåtits att tappa fokus är enligt vår mening en viktig faktor bakom de sjunkande svenska Pisa-resultaten.

Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, grundare, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Psykologens tips – så minskar du perfektionismen och ökar självkänslan

7 råd: Så möter du elever med prestationsångest