Sök

Betygsutredningen klar: ”Betyg ska inte sättas utifrån elevernas sämsta prestation”

Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin lägger fram förslag om ett nytt betygssystem., Foto: Colourbox, Johanna Hanno

Betygssystemet ska förändras. Ämnesbetyg ersätter kursbetyg på gymnasiet, ytterligare ett betygssteg införs för underkänt och kompensatorisk betygsättning ska förhindra att elever betygsätts utifrån sin sämsta prestation. Det är några av betygsutredningens förslag som presenteras i dag.

Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin lägger i dag fram förslag till regeringen från den omfattande betygsutredningen som pågått sedan 2018. Förslagen berör både grundskola, gymnasium, vuxenundervisning och särskolan.

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

På gymnasiet föreslår utredaren att kursbetygen slopas till förmån för ämnesbetyg. Det innebär att ämnena med betygskriterier delas upp i nivåer. Eleverna får nytt betyg efter varje nivå i ämnet men till skillnad från dagens kursbetyg, där varje kurs påverkar slutbetyget, är det bara elevens slutgiltiga bokstavsbetyg som räknas i de nya slutbetygen. Undantag gäller för meritpoängsämnena moderna språk, engelska och matematik, där står även den slutgiltiga svårare nivån med i betyget.

Ämnesbetygen ska innehålla nivåer där betyget ändras för varje uppnådd nivå. <br />Källa: Betygsutredningen<br />

Meritpoängen blir kvar. Det har inte funnits i utredningens uppdraget att förändra den. Jörgen Tholin är tveksam till meritpoäng men ser att det finns en risk att elever väljer bort högre kurser i matematik, svenska och moderna språk om meritpoängen förvinner då elever kan riskera att få lägre betyg på de högre nivåerna i ämnena.

Om en elev hoppar av och behöver komplettera inom vuxenutbildningen kan eleven fortsätta från den nivå de uppnått i ämnet. Ämnesbetygen föreslås införas för elever som startar höstterminen 2024.

Lärares frihet att sätta betyg ökar

Kompensatorisk betygsättning är ett annat förslag som utredaren menar ska bidra till att betygen bättre ska spegla elevernas kunskaper, upplevas mer rättvisa och minska stressen för både lärare och elever. De föreslås införas redan från höstterminen 2022.

– Många elever känner idag att de får betyg utifrån sin sämsta prestation. De kan inte misslyckas i någon del i ett ämne utan varje ruta i ämnesmatriserna måste vara ifyllda på samma betygsnivå för att eleven ska få det betyget, säger Jörgen Tholin.

I dag ska alla delar av kunskapskraven för A, C och E betyg vara uppfyllda för att en elev ska få ett visst betyg. Med utredningens förslag om en kompensatorisk betygsättning behöver inte kunskapskraven för A-D vara helt uppfyllda utan läraren gör en sammantagen och ”allsidig” bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

– Vi har velat öka den professionella friheten för lärare som sätter betyg. Vår ambition är också att elever inte ska tappa motivationen i början av en kurs eller läsår för att man råkat göra en dålig prestation. Självklart kan betygsättningen bli en utmaning för skolhuvudmän med många obehöriga lärare men vi måste utgå från att det ingår i en lärares uppdrag att sätta betyg, säger Jörgen Tholin.

Förändrad betygsättning minskar stress

En vinst med både ämnesbetyg och kompensatorisk betygsättning tror han blir att fokus flyttas från ett fragmentiserat lärande med avprickning av olika delar i ett ämne eller en kurs till ett mer sammanhållet lärande som kan minska stress och öka motivationen. Jörgen Tholin tror också att förslagen kan minska lärarnas stress att ständigt samla in betygsunderlag och ge dem mer tid till undervisning och lärande. 

Betygsskalan med en kompensatorisk betygsättning och ytterligare ett underkänt betygsteg

När det gäller betygssteget E ska fortfarande alla kunskapskrav, eller betygskriterier som utredarna valt att kalla dem, vara uppfyllda.

Utredaren föreslår även ett nytt betygssteg för icke godkänt kallat Fx. Det betygssteget kan en elev få som inte helt uppfyller alla kriterier för godkänt men som presterar nära E. Han konstaterar det är vanligt med flera underkända betygssteg internationellt. I Danmark finns det exempelvis två underkända betyg, men de har haft ännu fler tidigare.

– Ett F kan i dag betyda att en elev ligger väldigt nära godkänt E eller väldigt långt ifrån. I direktiven hade vi två vägar att gå antingen att lärarna skulle skriva mer dokumentation om varje elev eller att införa ett till steg för underkänt. Vi valde att inte lägga på lärarna ytterligare dokumentationsbörda, säger han.

"Snäll E" kan ersättas av Fx

Skälet till att införa Fx är främst att öka elevernas motivation och ge dem återkoppling på sina kunskaper. Många lärare har, enligt utredaren, önskat ett till betygssteg för underkänt. I dag finns många elever, exempelvis nyanlända och elever med diagnoser, som har underkända betyg där det kan ta flera år att uppnå ett godkänt betyg. De eleverna har svårt att se sin progression och riskerar att ge upp.

– Det är som om man ställer en elev inför ett berg och säger: klättra upp för berget och berätta när du är klar. Det finns ingenting på vägen som visar att de närmar sig godkänt, säger han.

På grundskolan ger Fx eleven 5 meritpoäng, enligt förslaget, men inte på gymnasiet. Det skulle kunna leda till problem vid antagningen till högskolan och därför har utredaren avstått från det.

Jörgen Tholin säger att han mött många lärare som gett elever, som egentligen inte nått hela vägen till godkänt, ett så kallat ”snäll E”.

– För eleven är de jättestor skillnad mellan att få ett F och ett E från 0 till 10 poäng så ibland ger läraren vika och ger ett E till de som inte riktigt har nått ända fram, säger han.

Betygsinflationen riskerar att öka

Finns det inte en risk att kompensatoriska betyg ökar på en betygsinflation?

– En kompensatorisk betygsättning kommer leda till att fler får högre betyg men jag ser inte det som betygsinflation eftersom man ändrar spelreglerna för betygsättningen. Samtidigt kan Fx innebära att färre får E än i dag, säger han.

Jörgen Tholin är dock bekymrad över den betygsinflation som redan råder. Om den fortsätter i dagens takt så riskerar den, enligt honom, att urholka förtroendet för betygssystemet. Det kan behövas helt andra åtgärder för att stoppa betygsinflationen men då krävs det ytterligare utredningar.

Jörgen Tholin pekar dock på att de det kommer behövas någon form av nationell kunskapsmätning för att mäta betygsinflationen.

– Om de nationella proven ska användas för att reglera betygen måste de utformas på ett annat sätt än i dag för att fungera, säger han.

På gymnasiet, lyfter han, att examensprov skulle kunna införas, som i Finland, vid sidan om betygen.

– Då skulle universiteten och högskolorna kunna välja att antingen ta in eleverna på betyg eller examensprov i olika kvotgrupper. Om de ansåg att betygsinflationen ökade så skulle fler elever kunna tas in på examensprov. Men om inga insatser hjälper så får man ställa sig frågan om vi behöver ett helt nytt betygssystem, säger han.

Fakta: Från 5 till MVG till A

Fram till 1994 var gymnasieskolan indelad i linjer, där alla elever inom en linje i princip följde samma studieväg. Eleverna fick ämnesbetyg, med betygsstegen 1-5.
   Betygssystemet var relativt, det vill säga en elevs kunskaper vägdes mot andra elevers kunskaper. Betygsstegen fördelades enligt en normalfördelningskurva. Det innebar att på riksnivå skulle en majoritet ha betyget 3.
   Sedan 1994 är gymnasieskolan indelad i program. Programmen är uppbyggda på ett visst antal kurser i varje ämne. Betygssystemet är inte relativt utan mål- och kunskapsrelaterat - en viss kunskapsnivå ger ett visst betyg. Betyg sätts efter varje kurs.
   Från början användes betygsstegen Icke godkänd (IG) Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG).
   Därefter, 2011, utökades betygsstegen till sex, A-F. Samma betygsskala gäller för grundskolan.
Källor: Direktiv 2018:32 och SOU 2016:77

TT