Sök

Tveksamt om nedläggning ger effekt

Kronan i Trollhättan hade lägst gymnasiebehörighet 2021. Nu har de högre stadierna lagts ned och skolan omvandlats till F-3. Infälld: Jonas Larsson Taghizadeh

Skolorna med sämst resultat i fjol har lagts ned. Tveksamt om det får positiva effekter, menar forskaren Jonas Larsson Taghizadeh. Foto: Andreas Carlsson

Kronan i Trollhättan och Skäggetorpsskolan i Linköping har lägst gymnasiebehörighet i Lärarens granskning. Nu har de lagts ned.

Det är inte säkert att det förbättrar betygen, enligt Jonas Larsson Taghizadeh vid Uppsala universitet, som gjort den största svenska studien av skolnedläggningar.

– I genomsnitt har de inte några stora effekter vare sig på skolresultaten hos förflyttade elever eller eleverna på mottagande skolor, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Han tror ändå att skolnedläggningar under vissa förutsättningar kan lyfta resultaten. 

– Min bästa gissning är att skolnedläggningar kan ha positiva effekter på skolresultaten om man riktar in sig på mycket lågpresterande skolor, sprider eleverna över flera mottagande skolor och att man ser till att de mottagande skolorna har så duktiga och erfarna lärare som möjligt.

– Lyckas man se till att den mottagande skolan inte blir en ny segregerad bortvalsskola borde också skolnedläggningar kunna motverka skolsegregation och förbättra integration. 

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.