Sök

Så kan Lärarlyftet fungera bättre

Skolverket har kartlagt utvecklingen inom Lärarlyftet i ny rapport. Foto Shutterstock

Om regeringen var mer långsiktig i sina beslut skulle satsningen Lärarlyftet fungera betydligt bättre för lärare, huvudmän och högskolor/universitet.

Den slutsatsen drar Skolverket som har kartlagt utvecklingen inom Lärarlyftet mellan åren 2012–2019.

Lärarlyftet är till för lärare som har en lärarexamen, men som undervisar eller vill undervisa i ämnen de inte har behörighet i.

Skolverkets rapport är en första delstudie av två i en utvärdering som tittar på om Lärarlyftet når sitt syfte. Om insatsen är ändamålsenligt utformad och i linje med det som regeringen tänkt.

– Den första delstudien bygger på statistik, och utifrån den kan man utläsa både brister och orsaker, säger Nadja Grees, ansvarig för utvärderingen.

Även om utgångspunkten är att leta brister i satsningen, går det att konstatera att sedan starten 2012 har ungefär 11 500 lärare fått ytterligare ämnesbehörighet i sin lärarlegitimation, efter att ha läst Lärarlyftets kurser.

Nadja Grees, Skolverket, ansvarig för utvärderingen av Lärarlyftet.

Utöver dessa har cirka 1 000 lärare som läst speciallärarutbildning genom Lärarlyftet fått utökad behörighet. Totalt cirka 12 500 lärare har därmed utökat sin behörighet.

– Helt klart en positiv utveckling, säger Nadja Grees.

Färre kurser

Men fokus i rapporten är att ringa in förbättringsområden: De årliga anslagen har minskat över tid. Det gör att Skolverket kan köpa färre kurser från lärosätena, vilket påverkar utbudet av de kurser som kan erbjudas inom ramen för Lärarlyftet.

– Det blir svårare att attrahera breda lärargrupper med ett begränsat kursutbud.

Kursutbudet påverkas också av hur lång tid som kvarstår av Skolverkets uppdrag att bedriva själva Lärarlyftet vid tidpunkten för köp av kurser.

– Ibland har regeringen förlängt satsningen ett år i taget. När vi ska köpa kurser och det bara återstår ett år av uppdraget, kan vi inte köpa en kurs som pågår i flera terminer, utifall satsningen läggs ner. Kurser som ändå startar behöver då hålla en hög kurstakt.

På kurser med hög kurstakt minskar andelen godkända lärare. Inte oväntat, eftersom lärare inom Lärarlyftet arbetar med sin vanliga undervisning samtidigt som de går Lärarlyftet.

– Att det är svårare att klara en kurs med hög kurstakt är fullt förståeligt. Dessutom vet vi att lärosäten har svårare att erbjuda kurser när kurstakten behöver vara hög, säger Nadja Grees.

Förlängt till 2025

Den sammantagna bilden av statistiken pekar på betydelsen av god framförhållning inför eventuella framtida förlängningar av Lärarlyftet.

– Något vi lyft i rapporten och när vi träffat utbildningsdepartementet, säger hon.

Det senaste beslutet regeringen tog var att förlänga Lärarlyftet från 2020 till 2025.

– Förlängningen för denna längre tidsperiod är positiv. Ska Lärarlyftet förlängas ytterligare bortom 2025 föreslår Skolverket att regeringen beslutar om en förlängning i god tid och att den även då blir flerårig. Det skulle skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering. Inte bara för Skolverket, utan även för högskolor och universitet som planerar kurserna och för huvudmännen som ser till att lärarna kan delta i Lärarlyft-satsningen.

Intervjudel kommer

Coronapandemin ändrade förutsättningarna för Skolverkets utvärdering.

– På grund av coronapandemin kunde vi inte gå ut och intervjua lärare och huvudmän i våras. Vi ville titta på incitamenten för deras deltagande; vad som främjar eller hindrar att lärare kan söka och fullfölja och vad som gör att huvudmän och rektorer kan möjliggöra lärarnas deltagande, säger Nadja Grees.

Den delen av rapporten kommer i februari 2021.

– Lärare upplever möjligen att deras möjligheter delta i de här kurserna inte är de bästa. För det är en svår kombination att både undervisa och sedan klara av de här kurserna utöver det. Det blir en viktig del att studera inom utvärderingen som kommer i vår.

Fakta: Lärarlyftet

Genom Lärarlyftet får lärare med lärarexamen chansen att bygga på sin behörighet i fler ämnen genom att gå olika universitets- och högskolekurser. Lärarlyftet infördes 2012 för att öka andelen behöriga lärare och på så sätt uppnå en mer likvärdig undervisning. Insatsen har förlängts ett flertal gånger och ska nu pågå till 2025.