Sök

Här saknar 6 av 10 gymnasiebehörighet

Rasha Chkai och Anna-Kristina Jerlhag på Gårdstensskolan. Foto: Julia Sjöberg

På Gårdstensskolan i Göteborg klarar sex av tio nior inte gymnasiebehörigheten. Men de är inte ensamma. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet i utsatta områden, visar Lärarens granskning.

Tuut. Tuut. Tuut.

Brandlarmet tjuter. Skolan måste utrymmas mitt under Lärarens besök.

Välkommen till Gårdstensskolan, med ett av de sämsta skolresultaten 2021. Här gick nästan sextio procent av niorna ut i våras utan gymnasiebehörighet.

Men skolan är långt ifrån unik.

Läraren har granskat gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Sveriges 61 utsatta områden med hjälp av unik statistik från Skolverket och SCB. 

Resultatet är tydligt. I de utsatta områdenas skolor är resultaten i bästa fall hälften så bra som riksgenomsnittet.

Lärarens granskning visar att:

• 33,5 procent av eleverna i de utsatta områdena inte klarade gymnasiebehörighet våren 2021. Motsvarande siffa för Sveriges alla skolor är 13,8 procent.

• Flickorna har inte högre gymnasiebehörighet än pojkarna. 

• Lägst behörighet har de elever som går i särskilt utsatta områden, där 35,4 procent är obehöriga. Men skillnaderna mot de två ”mildare” kategorierna, riskområde och utsatta områden är marginell. Där går 32,7 respektive 31,9 procent ut nian utan gymnasiebehörighet.

• De två skolorna med sämst resultat har lagts ned.

Gårdstensskolan ligger i nordöstra Göteborg. Inget område i Sverige har fler utsatta områden, fem stycken.

Gårdsten är inte längre ett av de värsta, utan har tack vare flera lyckade satsningar vänt trenden. På några år har stadsdelen gått från särskilt utsatt, via riskområde till utsatt område. Kriminaliteten har minskat rejält och tryggheten ökat.

Men det syns inte på skolresultaten. Än i alla fall.

Gårdstensskolan har i decennier kantats av problem. Svaga resultat och stor personalomsättning. 

– Första året jag jobbade här hade jag tre rektorer, berättar Rasha Chkair, lärare i engelska, som jobbat på skolan i sex år. 

Men nu är det andra tider.

Anna-Kristina Jerlhag tillträdde som rektor i fjol och sjuder av entusiasm när Läraren träffar henne och fyra kollegor.

– Jag har jobbat i Gårdsten i tio år. Jag vill vara här och tror vi kan vända det här.

På hur lång tid?

– Det går inte att säga hur lång tid det tar att vända en skola. Men vi jobbar på det.

– Det kan vara tufft i den här typen av skolor. Men det pågår mycket positivt hela tiden. Det är lektioner här som i vilken skola som helst. Med glada, ­intresserade och kreativa barn. Det är förutsättningarna runt omkring där vi ligger efter, säger Anna-Kristina Jerlhag.

Förutsättningarna hon, andra rektorer och lärare i de 61 utsatta områdena brottas med är en kombination av elever med ­invandrarbakgrund och socioekonomisk utsatthet. 

Och en skolmarknad som gör att en del elever väljer andra skolor. 

– I första hand är det elever med engagerade och aktiva föräldrar vi tappar. Ofta de lite starkare eleverna, säger Marie Strid, speciallärare i årskurs 3 i Långmosseskolan i Gårdsten.

Anna-Kristina Jerlhag nickar.

– Men några kommer tillbaka, säger Anna-Kristina Jerlhag, som också basar över Långmosseskolan.

Bra, tycker hon själv eftersom hon menar att man inte bara kan fokusera på högstadiet för att höja gymnasiebehörigheten.

– Du måste titta på F-9 om du ska förändra resultat i nian. Det hänger ihop.

Marie Strid håller med. Inte minst när det handlar om svenska språket. 

– Bra kunskaper i svenska är nyckeln till goda resultat, säger hon.

Kollegorna håller med. Men vittnar samtidigt om att språkkunskaperna blivit sämre bland eleverna.

– Många av våra elever använder bara svenskan i skolan. Då är det svårare att utveckla språket, säger Rasha Chkair.

Sofia Andersson. Foto: Julia Sjöberg

Språkutveckling är också något som Gårdstensskolan och Långmosseskolan satsar extra mycket på.

– Tidigare jobbade vi mest med språket i språkämnen. Nu jobbar vi med det i alla ämnen. Forskning visar att det språkutvecklande arbetet ger bäst resultat, säger Sofia Andersson, lärare i svenska som andraspråk i årskurs 6.

I den granskning som Skolinspektionen gjorde av Gårdstensskolan förra läsåret var språkinlärning en sak som kritiserades. Nu jobbar skolan med att bygga upp elevernas ordförråd i alla stadier.

– I årskurs 6 arbetar vi med att ge eleverna fem nya ord i veckan i svenska, matematik, NO, SO, musik, bild och hemkunskap, säger Sofia Andersson.

Lärarna och rektorn i Gårdsten gillar sina jobb och tycker det är bra att Göteborg inte gått samma väg som flera andra städer, där man lagt ner lågpresterande skolor i utsatta områden.

– Det är våra barn i Gårdsten. Vi ska ta hand om dem. Det är självklart att det ska finnas en skola i närheten där man bor, säger Anna-Kristina Jerlhag.

Men skolan kan inte lösa alla problem. 

– Det måste till många förändringar i hela Gårdsten som rör vårdnadshavare, språket, hemmen och annat. Då kan vi se förändringar. Fram till dess jobbar vi hårt för de små förändringarna, säger Rasha Chkair, som precis som sina kollegor menar att den största förklaringen till att Gårdsten och andra utsatta områden har två, tre och till och med fyra gånger lägre gymnasiebehörighet än på andra håll stavas bostadssegregationen. 

Utsatta områden

Ungefär en halv miljon bor i det som polisen klassar som utsatta områden. Den senaste listan från hösten 2021 innehåller 61 områden, indelade i tre nivåer.

Särskilt utsatt område. Den grövsta nivån. Parallella samhällsstrukturer, extremism och hög kriminalitet. Svårigheter för polisen att göra sitt jobb. Det finns 19 stycken.

Riskområde. Läget alarmerande och risk att området blir särskilt utsatt om inget görs. 14 stycken.

Utsatt område. Kriminalitet, otrygghet och låg socioekonomisk status.
28 stycken.

Gymnasiebehörighet i utsatta områden:

Alla områden – 33,5 procent.

Särskilt utsatta områden – 35,4 procent.

Riskområden – 32,7 procent.

Utsatt område – 31,9 procent.

Människor med olika bakgrund måste mötas. Ett blandat samhälle är det bästa, säger Rasha Chkair.

Hennes och kollegornas slutsats stärks av forskning.

– Boendesegregationen svarar för ungefär två tredjedelar av resultatskillnaderna och en tredjedel svarar det fria skolvalet för, säger Anna Sjögren, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Ytterligare förklaringar är att elevunderlaget förändrats och att lärarbehörigheten är lägre på många skolor i utsatta områden.

Isak Skogstad är gymnasielärare och skolpolitisk expert för Liberalerna.

– De utsatta skolorna har tagit emot många nyanlända elever, flera av dem äldre än tidigare. De kommer också från länder med sämre fungerande skolsystem. Det har dessutom förvärrats av en pedagogisk segregation. Lärare med mer erfarenhet och högre utbildning söker sig inte till dessa skolor. Skolorna borde vara som starkast där elevernas förutsättningar är som svagast, säger han.

Hur gick det då med brandlarmet?

Brandkåren kom och snabbt konstaterades det att det vara några pappershanddukar som brann på en toalett.

– Vi kommer att kontakta föräldrarna direkt. Vi har övervakningskameror så vi vet vem eller vilka det är, säger rektorn Anna-Kristina Jerlhag. 

Så gjordes granskningen

Vi har utgått från statistiken i Skolverkets databas. Vi har valt de kommunala skolorna som finns i varje utsatt område. I några finns det flera stycken, i andra inga alls.

Totalt granskade vi 59 skolor. 

14 skolor hade ingen statistik om skillnaderna mellan pojkar och flickor (för få elever). De har markerats med – i tabellerna. När vi räknat ut genomsnittet för pojkar och flickor har vi använt oss av det sammanlagda snittet i de 14 skolorna. Skäggetorpsskolan i Linköping och Kronan* i Trollhättan har lagts ned, men sista avgångsklassen gick ut våren 2021 och är därför med i granskningen. *Skolan finns kvar, men är bara F-3.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.