Sök

Experter: Det här behövs för att lyfta resultaten

Per Kornhall. Foto: TT

Miljardsatsningar, utredningar och politiska löften. Trots det har skolresultaten i de utsatta områdena svårt att lyfta. Det behövs ännu mer pengar, menar skoldebattören Per Kornhall.

Sedan 2018 har regeringen satsat tiotals miljarder kronor för en mer likvärdig skola. Bara i fjol delades det ut 5,2 miljarder kronor. Mest pengar går till kommuner som Stockholm, 328 miljoner kronor, men också friskolor som Internationella engelska skolan, 103 miljoner kronor, fick pengar 2021.

Den ena utredningen efter den andra, senast ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, har gett nya insikter och förslag.

Trots det står skolresultaten i de utsatta områdena och stampar. Fjolårets snitt på 33,5 procent i jämförelse med snittet 2014/2015 på 35,4 handlar troligen mer om tillfälligheter och betygsinflation än ett riktigt lyft.

Är det dags att ge upp?

– Absolut inte. Men insatserna måste börja hänga ihop. Det håller inte att politiker bara väljer en grej av allt som måste göras eller att de bara beslutar om kortsiktiga satsningar, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– De måste ta ansvar för en likvärdig skola överallt och en långsiktig utbildningspolitik.

Enligt Lärarförbundet klarar inte kommunerna av det uppdraget.

– Nej, vi menar att det bara är staten som har de ekonomiska musklerna som kan ta det nationella ansvaret för en likvärdig skola, säger Johanna Jaara Åstrand.

 

Per Kornhall, skoldebattör och ­tidigare undervisningsråd på Skolverket, är inne på samma linje.

Han är förvånad över att resultaten inte förbättras, eftersom det finns kunskap både i Sverige och utomlands hur man bör arbeta i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi borde vara jätteduktiga på det här men varje kommun ska ju själv uppfinna hjulet. Skolan, och inte minst i dessa områden, borde sedan länge varit en statlig angelägenhet.

Isak Skogstad, gymnasielärare och Liberalernas skolexpert, vill se en specialsatsning för att minska det han kallar den pedagogiska segregationen.

– Det finns inget annat sätt att lyfta skolor än att stärka undervisningens kvalitet och därigenom förbättra kunskapsresultaten. För att lyckas måste vi få lärare att söka sig till de här skolorna och då är det långtifrån tillräckligt med lönepåslag.

Vad behövs mer?

– En betydligt mer attraktiv arbetsmiljö, exempelvis genom en kraftigt sänkt undervisningstid. Därtill måste tryggheten och studieron förbättras markant. Vi vill ju att lärare ska söka sig dit, inte poliser, säger Isak Skogstad. 

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.