Sök

Allt fler obehöriga svensklärare

Allt färre har lärarexamen. Källa: Skolverkets lärarregister 1990-2019

Många elever har svårt att både läsa och skriva. Samtidigt är var femte svensklärare obehörig. I vissa kommuner så många som drygt varannan.
– Man tycks tro att vem som helst ska kunna undervisa i svenska, säger Agneta Söderberg, lärare i svenska.

Tv-dokumentären "Skrivglappet" målade upp en mörk bild av elevernas skrivkunskap. Ändå är det i svenska som det finns flest behöriga lärare.

Dokumentären har fått mest ros, även om kritiker som Erik Lindenius, lektor vid Umeå universitet, menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för att skrivförmågan försämrats.

Men Agneta Söderberg, lärare i svenska och SO på Gudmundråskolan i Kramfors, tycker att kunskaperna försämrats.

Agneta Söderberg.

För lite läsande och skrivande lyfts fram som viktiga orsaker till skrivglappet.

Men kan det också bero på att en av fem svensklärare är obehörig?

– Visst kan det spela in, men jag tror inte att det är den största anledningen. Å andra sidan tycks man tro att vem som helst ska kunna undervisa i svenska, bara man är svensk och talar svenska. Det är ju inte okej. Jag är fortfarande väldigt säker på att de bristande kunskaperna beror på att elever i dag inte läser och skriver särskilt mycket. För många är ett ”kryssa-i”-prov fullt tillräckligt.

Agneta Söderberg menar att en förklaring också är att många elever nästan enbart använder datorer.

– Vi är flera lärare som inte tänker sluta med att låta eleverna skriva för hand. Det känns otroligt konstigt att det som varit en självklarhet inte längre är det. Att många elever har svårt med finmotoriken märks också i de praktiska ämnena, där bild och slöjd förutsätter ett visst handlag.

Anders Hübenette.

– Jag brukar säga till mina elever: Ni ska kunna tre språk – skriftspråk, talspråk och chattspråk. De ska inte blandas hur som helst, utan användas på rätt ställen.

Svenskkunskaperna är inte bara ­viktiga för svensklärare.  De bör höjas för alla lärare, tycker Anders Hübenette, slöjd- och it-lärare på Kvisthamraskolan i Norrtälje.

– Det är viktigt att få in språket i alla ämnen. Det håller inte att säga den här grejen eller mojängen. Man måste ha ett mer exakt språk.

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, vill gå ett steg längre.

Hon tycker alla lärarstudenter måste klara ett prov i svenska för att få börja utbildningen.

– Varje lärare, i alla ämnen och på alla nivåer, arbetar genom svenska språket. Det är deras främsta arbetsredskap. Om inte lärarna har ett utvecklat språk med rikt ordförråd lär sig eleverna mindre.