Sök

HD: Lärares ingripande var inte kränkande

Det var ingen kränkning när en lärare lyfte bort en elev på en skola i Lidköping 2017 - i stället var ingreppet befogat.

Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut i fallet om läraren som lyfte bort en elev. Det innebär att lärarens ingrepp var befogat och att eleven inte kränktes.

Kan en lärare handgripligen flytta på en elev som stör eller hindrar andra från att komma fram? Frågan har debatterats sedan en lärare ingrep på just det sättet - och skolan anmäldes.

I dag kom Högsta domstolens vägledande dom om vad skollagen tillåter.

I domen slår HD fast beslutet i hovrätten, att det inte var en kränkning i skollagens mening och att kommunen inte är skadeståndsskyldig.

Domen, som lär blir läst av väldigt många lärare, rektorer, föräldrar och politiker, utgår från en händelse på en kommunal skola i Lidköping november 2017.

En då 13-årig åttondeklassare satt i en soffa tillsammans med tre andra elever i skolans rasthall. Soffan hade de ställt så att den stoppade andra från att passera och trots tillsägelse flyttade eleverna inte på den. Pojken satt kvar tills en lärare greppade tag i honom och drog upp honom ur soffan.

LÄS MER: Hamid: Ibland tvingas vi agera fysiskt som lärare

En kränkning av eleven, hävdade Barn- och elevombudet (BEO) som å pojkens vägnar begärde skadestånd på 10 000 kronor. Lidköpings kommun hävdade att pojken inte kränkts. Såväl tingsrätt som hovrätt har friat kommunen, med motivering att lärarens ingripande var befogat. BEO överklagade till Högsta domstolen med motiveringen att det behövs ett klargörande om vad som ryms inom en lärares tillsynsplikt.

Till saken hör att pojken har adhd med trotsinslag och litet inslag av autism, och att han enligt en särskild handlingsplan skulle bemötas lågaffektivt. Med det menas en pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn. läraren som lyfte undan pojken undervisade honom inte och hade inte vetskap om handlingsplanen.

Kunde greppa

Eleven i fråga upplevde det som att han inte fick luft när läraren grep tag i honom. Efteråt var han rädd och hade ont.

Men såväl Skara tingsrätt som Göta hovrätt kom alltså fram till att läraren hade mandat att agera som han gjorde. Pojkarna störde ordningen och gjorde varken som skolvärdinnan eller läraren sade. I stället tog 13-åringen tag i soffans ryggstöd. I ett sådant läge är "ett visst kroppsligt ingrepp" befogat, skrev hovrätten.

En videosekvens visar att läraren grepp om pojken var "helt kortvarigt och att det utfördes milt och lugnt", skrev hovrätten och påpekade att läraren varit brottare på elitnivå. Detta talar för att greppet varit "väl avvägt och utfört på ett sätt som inte ska skada", enligt domen från juli 2019, alltså för ett år sedan. Det faktum att eleven skulle bemötas lågaffektivt förändrade inte hovrättens bedömning.

Kritik från flera håll

BEO valde då att driva frågan till högsta instans. Frågan om under vilka förutsättningar som skolpersonal fysiskt får ingripa är viktig får hela skolverksamheten, skrev BEO i överklagandet till HD.

Men under den rättsliga resans gång har BEO ifrågasatts, bland annat av utredare på Skolinspektionen, som BEO är del av. De har kritiserat att BEO drivit skadeståndsärenden för hårt med följd att lärare drar sig för att ingripa. Samma kritik har framförts av Liberalerna.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har sagt att hon är orolig över att lärare känner rädsla för att agera enligt skollagen därför att de är rädda för konsekvenser.

– Men det är också viktigt att elever och föräldrar någonstans har en funktion för att gå och anmäla när det uppstår oegentligheter i skolan, sade hon i en interpellationsdebatt i augusti i fjol.

En översyn av skolmyndigheterna är aviserad, där även Skolinspektionens och BEO:s respektive roller ses över. När översynen ska vara färdig är inte känt.

LÄS MER: 6 av 10 lärare ingriper inte mot stök – av osäkerhet

Fakta: Skollagen och BEO

   I skollagens (2010:800) kapitel 6 sägs:
   9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
   12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.
   Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
   Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
   Barn- och elevombudet (BEO) är den instans som kan begära skadestånd för en kränkt elevs räkning.
   Om BEO beslutar om skadestånd och skolhuvudmannen inte går med på att betala kan ärendet gå vidare till domstol.
   BEO är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt tillsynsuppdrag.

Fakta: Ett tidigare fall

   Högsta domstolen (HD) tog 2016 ställning i ett annat fall gällande en lärares agerande mot en elev.
   Det handlade om en lärare som örfilat en elev i årskurs 1. läraren hade provocerats av att eleven spottat på henne och reagerade "reflexmässigt" med att ge en örfil. läraren bad genast efteråt eleven om ursäkt.
   Skolhuvudmannen, Svenljunga kommun, tillstod att eleven utsatts för kränkning men menade att det rörde sig om en ringa kränkning och att skadestånd därför inte skulle utbetalas.
   Tingsrätten och hovrätten gick på skolhuvudmannens linje, med följd att BEO överklagade till HD.
   HD fann att kränkningen inte var ringa och dömde kommunen att betala 5 000 kronor i skadestånd.
   Källa: NJA 2016 s 596.