Sök

Lärarförbundet: Svenska lärare bör ställa hårdare krav

Kräv tydliga scheman. Begär att rektorn prioriterar i dina arbetsuppgifter när du arbetar för kollegor. Se till att ha koll på övertidsregler genom ditt arbetstidsavtal. De är tre viktiga råd till lärare från Mats Andersson, ombudsman Lärarförbundet avdelning avtal och juridik.

LÄS ÄVEN: Norska förskollärare får 200 procent för merarbete

Svenska lärare omfattas inte av något tillfälligt övertidsavtal motsvarande det som nu finns i Norge under coronapandemin. Däremot är det viktigt att hålla fast vid de övertidsreglerna som finns i de olika läraravtalen, poängterar Mats Andersson.

Begär kompensation för övertid

Vikariebristen har varit stor under pandemin på många håll inom skolvärlden. Kanske har du gång på gång fått styra om i din egen planering för att täcka upp för kollegor som är sjuka, hemma med sjukt barn eller suttit i hemkarantän.

Du har säkert varit i behov av att kollegor tagit över din undervisning också.

Rektorer får beordra dig att arbeta med något annat under en arbetsdag än det du varit schemalagd att göra eller själv planerat. Men då är det viktigt att ha tydliga scheman som inte bara reglerar tiden med eleverna utan också när man förväntas vara på arbetsplatsen och utföra lärararbete. För om merarbetet innebär att du arbetar mer än din ordinarie arbetstid så bör du begära kompensation enligt ditt kollektivavtal.

Mats Andersson, ombud Lärarförbundet avtal och juridik Foto:Lärarförbundet

– När arbetstiden inte räcker till så ska man som lärare veta hur man ska prioritera arbetsuppgifterna. Och det är rektorn som har ansvaret för att arbetsleda och prioritera. Lärarens möte med specialpedagogen, elevvårdskonferensen, lektionsplaneringen, föräldrasamtalet, rättningen av provet eller andra arbetsuppgifter ska inte ske på lärarens fritid. Det måste ske en diskussion med rektorn där hen prioriterar och ni bestämmer när det andra arbetet ska utföras. Och då kan det bli frågan om övertid och ersättning om arbetsdagen är fylld, säger Mats Andersson.

Vad får man för övertidsersättning?

– Det ser olika ut mellan olika kollektivavtal beroende på om du är kommunalt anställd eller arbetar på friskolor. Men om man tittar på det stora avtalet för kommunanställda så ersätts varje timme, som kommer precis två timmar före eller efter den ordinarie arbetstiden, med en och en halv timmas ledighet eller i pengar med 180 procent av timlönen. Det kallas enkel övertid. Om det blir ännu längre arbetstid, efter ordinarie arbetstid, är det kvalificerad övertid med 240 procent av timlönen, säger han.

Timlönen räknar man ut genom att dividera sin månadslön med 165.
För en lärare som tjänar 39 000 kronor skulle timlönen bli drygt 236 kronor. För en enkel övertidstimme skulle det innebära att läraren skulle få 425 kronor. Och för en kvalificerad arbetstimme 567 kronor.

Mats Andersson konstaterar att ingen vinner i längden på att lärare arbetar för mycket och riskerar att bli långtidssjuka.

"Sätt hårt mot hårt"

– Som anställd lärare måste man ha koll på sitt arbetstidsavtal och sätta hårt mot hårt. Jag kan förstå att man vill vara juste och ställa upp men ersättningar och avtal finns till av en anledning. Och om man inte följer dessa delar i kollektivavtalet vilka andra delar ska man då inte följa. Det blir svårt för oss i facket att ta upp arbetsbelastning på skolor där det finns en tradition att skippa rätten till att få betalt för sitt merarbete, säger Mats Andersson.

Så får du koll på ersättningar i ditt kollektivavtal

Fråga din lokalfackliga kollega eller logga in som medlem via lararforbundet.se
På förstasidan klickar du på stöd. Där finns det sedan en rubrik som heter arbetstid och under den når man det som handlar om övertid. Där hittar du fakta om ersättningar beroende på vilket avtal du tillhör som anställd.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.