Sök

Norska förskollärare får 200 procent för merarbete

Precis som i Sverige har norska lärare drabbats hårt av extra arbete sedan pandemin startade. Arbetstid som många lärare inte kompenserats för. Strax före jul fick norska lärare ett särskilt ”coronaavtal” med utvidgad kompensation för övertid.

Vikariebristen är stor både i Sverige och Norge och många lärare får gå in och arbeta extra för kollegor som är sjuka eller sitter i familjekarantän. Lärare i Sverige beskriver för Läraren.se hur de har ombetts gå in vecka efter vecka för att hålla lektioner eller ta rastvakt för kollegor - utan kompensation varken i pengar eller tid.

Varför går lärare med på det? Av ren lojalitet med kollegor och elever, svarar de flesta.

Fick inte halv semesterdag

Lärare beskriver hur de ställt upp under hösten för att eleverna inte ska drabbas av utebliven undervisning. Jullovet har inte inneburit någon vidare återhämtning eftersom många lärare legat sjuka.

Trots att lärare varit sjukskrivna i covid under terminen har de ombetts att vara med på digitala möten eller förse kollegor eller vikarier med lektionsplanering.

En lärare som jobbat 30 år i yrket beskriver hur hen vecka efter vecka ombetts av sin rektor att gå in för yngre kollegor med små barn som behövt vara hemma på grund av FHM:s rekommendationer. Sin egen lektionsplanering har hen oftast fått göra på kvällstid. Det har resulterat i att hen pressat sig till max för att få tid att hjälpa sina egna barn med läxor och klara resten av livspusslet.

– När jag bad om en halv dags kompensation på terminens sista dag och min rektor sa nej så blev jag så arg att jag tänkte säga upp mig direkt. Det enda som just nu får mig att vara kvar är att jag har en så otroligt fin relation med mina elever, säger hen.

Coronaavtalet klart innan jul

I grannlandet har samtidigt det norska lärarförbundet Utdanningsforbundet, som organiserar 180 000 lärare från förskolan och uppåt i utbildningssystemet, kämpat hårt för att få till ett nytt avtal som ska ge lärare inom skolväsendet ett bättre övertidsavtal.

Den 20 december 2021 lyckades förbundet komma överens om ett nytt avtal med övriga parter inom kommunsektorn. Coronaavtalet gäller till den sista april 2022, som ger lärare rejäl kompensation för övertid (läs mer i faktaruta). 

Steffen Handal, förbundsordförande för Utdanningsforbundet i Norge. Foto: Utdanningsforbundet

– Det är bra att vi nu har fått detta avtal på plats. Vi vet att väldigt många av våra medlemmar, speciellt i förskolor och skolor, har varit tvungna att arbeta mycket extra under de sista två åren och att väldigt mycket av detta merarbete inte har kompenserats, skriver Staffen Handal, ordförande för Utdanningsforbundet på förbundets hemsida.

Kompenseras för sitt merarbete

Tanken med avtalet är att det ska mobilisera arbetskraft för att säkra tillräckligt med personal i skola och förskola under den pågående pandemin. Men också komma till rätta med det obetalda övertidsarbete som pågått där lärare som går in och arbetar extra kompenseras för det merarbete de gör.

Avtalet är centralt tecknat mellan parterna. Men Tor Arne Gangsø, arbetslivsdirektör för Kommunsektorens organisasjon (KS), Norges motsvarighet till Sveriges kommuner och regioner, rekommenderar på KS hemsida att de norska kommunerna och regionerna skriver lokala avtal som följer den centrala överenskommelsen. Den norska utbildningsministern har också utlovat att kommunerna ska få kompensation för sina merkostnader till följd av coronapandemin.

Avtalet innebär att lärare får arbeta mer än vad som normalt tillåts enligt arbetsmiljölagen men det bygger då på frivillighet. Arbetsgivarna ska i första hand ta reda på vilka arbetstagare som vill arbeta extra enligt det nya avtalets regler. I avtalet finns det också regleringar som styr att de anställda får tillräcklig vila och ledighet mellan sina arbetspass.

Norska avtalet i korthet

Avtalet innebär att:

  • anställda inom förskolan får 200 procent i övertidsersättning utöver tarifferna i ordinarie avtal. Även deltidsanställda omfattas om de normalt arbetar minst 20 timmar i veckan.
  • lärare i skolan får dubbel timlön om de tar extra undervisning (vikarierar) eller gör annat extraarbete relaterat till elever.
  •  personal som inte har rätt till övertidsersättning, exempelvis rektorer, får 20 dagars extra ledighet per år som kan tas ut även i pengar. 

Steffen Handal poängterar att det inte ska bedrivas rovdrift på lärarna och de ska inte utsättas för orimliga fysiska eller psykiska arbetsbelastningar utan övertidsarbete ska även i fortsättningen undvikas i möjligaste mån.

– Folk ska inte behöva arbeta så mycket att de blir utslitna. Avtalet är till för att säkra att folk får ordentligt betalt för sitt arbete, skriver Steffen Handal på förbundets hemsida.

Jaara Åstrand: "Det räcker inte med fina ord, vi behöver riktiga regleringar"

Läraren debatt Att politikerna vill se en likvärdig skola, fler lärare och ökade resurser är bra. Men många av förslagen landar mer mätning, kontroll och uppföljning. Istället behöver vi se förslag som på riktigt minskar arbetsbelastningen och skapar bättre förutsättningar för lärarna, menar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, som läst samtliga debattartiklar från riksdagspartiernas skolpolitiska talespersoner.