Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Lärares tid går åt till att hålla ordning

Var tredje lärare på grundskolan anser att stor del av deras undervisningstid upptas av att hålla ordning i klassrummet. Foto: Colourbox

Var tredje lärare på grundskolan anser att stor del av deras undervisningstid upptas av att hålla ordning i klassrummet. På gymnasiet är det knappt 2 av 10 lärare som anser det.
Det visar Skolinspektionens stora skolenkät för VT 2021.

Den stora enkäten som besvarats av hundratusentals lärare, elever och föräldrar innehåller frågor på många olika områden som exempelvis trygghet, studiero, bedömning, betygsättning och särskilt stöd.

Enkäten visar bland annat att:

Nästan 2 av 10 elever i årskurs 9 är rädda för en elev eller personal på sin skola. Yngre elever i årskurs 5 känner sig generellt tryggare i sina skolor än elever i årskurs 9. De känner sig också tryggare med personalen på skolan än elever i årskurs 9.

– Att de flesta elever känner sig trygga i skolan är ett gott tecken och tyder på ett bra arbete på många skolor. Men jag känner en oro för att det skett en negativ förändring över tid, säger Helen Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen. Varje elev har rätt att gå till en trygg skola.

År 2020 uppgav åtta av tio i årskurs 9 att de kände sig trygga i skolan. Men förändringen över tid har gått i negativ riktning, särskilt i årskurs 9 där andelen trygga elever har minskat från 89 till 79 procent mellan 2010 och 2020.

Lärare har en betydligt mer positiv bild av elevernas trygghet på skolan. Fler än 9 av 10 lärare på grundskolan och gymnasiet uppger att elever och lärare respekterar varandra på skolan och att eleverna känner sig trygga på skolan. Lika många lärare anser att de vet vad de ska göra och har förutsättningar att ingripa om elever är elaka mot varandra eller om en elev utsätts för kränkningar.

Lärare har en mer positiv bild

Eleverna i årskurs 9 har inte en lika positiv bild. Där anser bara drygt 6 av 10 att det finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever. Bland gymnasielärarna råder en större samsyn med lärarna, där anser drygt 8 av 10 gymnasieeleverna att lärare och elever respekterar varandra.

– Generellt kan man säga att lärarna är mer positiva när de besvarar enkäten än eleverna. Det kan bero på att eleverna utgår mer från sig själva som individer när de svarar medan lärarna svarar mer övergripande för hur de ser på situationen för alla sina elever, säger Per Gillström, utredare Skolenkäten på Skolinspektionen.

Lärare har stor tilltro till sina elevers förmåga att prestera och utvecklas på ett bra sätt. Fler än 9 av 10 lärare ansåg det på både grundskolan och gymnasiet.

Det råder däremot ingen samsyn bland lärarna huruvida eleverna ska vänta in varandra i kunskapsutvecklingen och gå vidare tillsammans eller tillåtas gå vidare enskilt.

På både grundskolan och gymnasiet menar lite fler än hälften av lärarna att det inte är viktigt att eleverna väntar in varandra medan cirka 4 av 10 menar att eleverna ska göra det.

Elever i behov av stöd

När det gäller stöd till elever så anser närmare 2 av 10 lärare på grundskolan och drygt 1 av 10 lärare på gymnasiet att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. Men nästan alla lärare anger att de försöker hitta alternativa arbetssätt och att de anpassar sin undervisning för elevernas olika förutsättningar.

Nästan 2 av 10 grundskollärare anser inte heller att det utreds tillräckligt snabbt ifall det framkommit att en elev behöver särskilt stöd. På gymnasiet har lärarna en mer positiv bild och där är det bara 1 av 10 som menar att det går för långsamt att utreda en elevs stödbehov.

Nästan 2 av 10 lärare anser inte heller att rektorer ser till att arbeta för att förändra arbetssätt om elever inte når kunskapsresultaten.

– Skolenkäten ger oss viktig kunskap om hur eleverna har det i skolan. Sedan 2010 kan vi konstatera att mycket är stabilt över tid – det är relativt små förändringar som har skett i elevers svar. Samtidigt är det viktigt att fortsatt granska elevers upplevda trygghet och studiero, särskilt på skolor där vi bedömer att det finns stora risker för brister, uppger Per Gillström.

Fakta Skolenkäten VT 21

• Den stora skolenkäten har besvarats av över 46 000 lärare/pedagogisk personal Över 143 000 grundskoleelever plus gymnasieelever samt drygt 200 000 föräldrar.
• Enkäten har gått ut till drygt 3 200 friskolor och kommunala, över hela Sverige under vt 2021.