Sök

6 av 10 lärare: Vi har för dålig kompetensutveckling

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

6 av 10 lärare uppger att deras arbetsgivare i mycket eller ganska låg utsträckning erbjuder meningsfull kompetensutveckling, enligt en Sifoundersökning. Värst är det i förskoleklass och fritidshem.

– Det är förödande att inte lärare får den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs. Det påverkar både kvalitet och läraryrkets attraktivitet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Svaren från de 2 401 lärare som deltagit i enkäten som Lärarförbundet låtit göra, visar att lärare upplever stora brister i den kompetensutveckling som de har lagstadgad rätt till.

Enligt det kommunala avtalets bilaga M anges till exempel att i genomsnitt 102 timmar per läsår ska vikas åt kompetensutveckling.

”Borde ligga i deras intresse”

Enligt enkäten tycker sammantaget 59 procent av lärarkåren att deras arbetsgivare i ”mycket eller ganska låg utsträckning” erbjuder kompetensutveckling som gör att de utvecklas yrkesmässigt.

Svaren är ännu mer negativa på frågan ”I vilken utsträckning anser du att din arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling så att du kan prova på nya arbetsuppgifter”.

– Det är obegripligt att man som arbetsgivare inte tar större ansvar för lärarnas vilja och driv att få fortsätta utvecklas i sitt yrke. Det borde ju ligga i arbetsgivarens intresse att behålla och utveckla kompetens och inte bidra till att lärare tvingas utvecklas ur yrket, säger Johanna Jaara Åstrand.

Läs också: Åsa saknar mål och riktning i kompetensutvecklingen

Genomgående är att kompetensutveckling ofta saknar fördjupning på individnivå utan ofta ägnas åt något övergripande ämne: Kanske det blir en konferens om hur arbetet mot mobbing ser ut, hur digitaliseringen på skolan ska genomföras etc.

Statligt ansvar

Lärarförbundet argumenterar nu hårt för att staten ska ta huvudansvaret för att styra upp kompetensutvecklingen så att den mer tydligt kan bidra till lärares utveckling, både karriärmässigt och professionellt.

– Det professionsprogram som samtliga partier nu är överens om ska etableras för lärare och skolledare, måste ta hand om såväl rätten till kompetensutveckling och att lärare får använda sig av sin utvecklade kompetens ändamålsenligt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Staten gör redan idag insatser för att möta kompetensutvecklingsbehov –Lärarlyftet är ett exempel– men det finns inget särskilt system för hur kompetensutveckling ska bedrivas eller hur likvärdig tillgång ska säkras.

Skolutredaren Björn Åstrand tog 2018 på regeringens uppdrag fram ett förslag som regeringen nu arbetar med.

Det bygger på att lärare både ska garanteras rätten till och tiden för fortsatt utveckling under hela lärarkarriären och att lärare ska kunna få sin utvecklade kompetens erkänd i ett meriteringssystem som gör det möjligt att söka mer kvalificerade tjänster.

– För att programmet ska bli framgångsrikt måste professionen själv få stort inflytande i och ansvar för innehåll och utveckling. Bara så kan det möta reella behov och ta det helhetsgrepp som idag saknas.

Vilka fördelar vinner skolan på ett sådant system?

– Det säger sig självt att skolan har allt att vinna på att lärare får fortsätta utveckla sig i såväl ämnesdjup som i yrket. Det är nödvändigt både för skolans kvalitet och för att behålla alla de lärare som idag tvingas lämna yrket för att få nya spännande arbetsuppgifter.

När kan ett sådant här system vara på plats?

– Jag hoppas att vi har ett system på plats inom kort som vi sedan får utveckla och förädla allteftersom.

Läs också: Åsa saknar mål och riktning i kompetensutvecklingen

Om undersökningen

Enkäten består av 2401 svar av lärare från förskolan till högskolan. Resultaten har samlats in mellan 22 september och 5 oktober. Svarsfrekvens 50 procent.

imagepz3se.png

Screenshot 2020-10-15 at 13.30.26.png