Sök

Unik lista: Skolorna med minst skolgård

På Katarina Norra skola ska drygt 700 elever samsas på en yta lika liten som en villatomt. Foto: Maria Östlin

I dag går det att starta skolor utan skolgård.
Orimligt, säger Hans Flygare ombudsman på Lärarförbundet.
Läraren har granskat hur skolgårdarna krymper. Här är de 55 kommunala skolor som har minst skolgårdar.

Det här är de 55 kommunala skolor i Sverige som har minst skolgårdsyta per elev.

Statistiken har tagits fram av SCB speciellt för Lärarförbundets medlemstidningar.

– Det är olika typer av skolor. Och en del av dem kan ha grönområden i närheten eller i anslutning till skolan. Men i den här statistiken har vi bara tittat på skolgårdens så kallade friyta i förhållande till antalet elever, säger Stefan Svanström, utredare på SCB.

Två av skolorna saknar helt skolgård. Och det finns en förklaring till det.

De är små skolor och specialskolor. Mottagningsenheten i Klippan är en särskola med 16 elever, Tinnerbäcksskolan en resursskola med 10 elever.

De övriga är större skolor, flera med över 1 000 elever.

Trots Boverkets rekommendationer om storleken på skolgårdar finns ingen nedre gräns.

Källa: SCB 2020, avser 2016/2017. *Särskola/resursskola

En skola behöver inte ha en skolgård.

Och skolgården är en icke-fråga när en ny skola ansöker om etableringstillstånd hos Skolinspektionen.

–  Sökanden behöver inte lämna uppgifter om skolgård vid ansökan. Däremot ska man uppge huruvida man kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs. Utöver det ska sökanden lämna uppgifter om speciallokaler och skolbibliotek, säger Carin Clevesjö, enhetschef för tillståndsprövning på Skolinspektionen.

Lärarförbundet är kritiskt till att det går att starta en skola utan skolgård.

– Det är inte rimligt, säger Hans Flygare, ombudsman på Lärarförbundet.

Hur är det att jobba på en skola med minimal skolgård?

Annorlunda, menar ett par lärare som vi har talat med.

Källa: SCB 2020, avser 2016/2017. *Särskola/resursskola

– Det är klart att det finns problem med en så liten skolgård. Det är trångt större delen av dagen, säger Alonso Arce-Oliver, lärare i matematik och kemi i årskurs 4–9 på Katarina Norra skola på Södermalm i Stockholm.

Skolan har drygt 700 elever och en skolgård som en villatomt, 1 526 kvadratmeter.

– Barnen är inne mycket mer än på skolor med stora skolgårdar eller i närheten av naturen. De yngre barnen prioriteras, de har en fin skolgård med många möjligheter till rörelse och lek. Våra äldre elever har mycket mindre att välja på. De spelar basket på vår lilla skolgård eller går till en fotbollsplan i närheten som delas med en annan skola. Parken bredvid fotbollsplanen är en allmän plats och inte alltid lämplig för våra elever, säger Alonso Arce-Oliver.

I en annan del av Stockholm, vid Odenplan, finns Observatorielundens skola. Precis som på Katarina Norra skola har varje elev i genomsnitt två kvadratmeter skolgård.

– När jag började på skolan för fem år sedan fanns ingenting på skolgården. Det ställde verkligen krav på oss att ge eleverna redskap för egna lekar. Med pinnar och stenar lekte de stenålder och det var egentligen bara fantasin som satte gränser. Det blev lite mer gammaldags lekar då, säger Leo Reinstein, lärare i fritidshem på Observatorielundens skola.

Foto: Maria Östlin

I dag har skolgården rustats upp och det finns flera lekytor med klätterställningar och redskap. Eftersom skolan är utspridd på fyra adresser i ett par kvarter kan inte alla barnen gå själva till skolgården.

– De mindre får gå i led eftersom de måste korsa en trafikerad gata för att komma till skolgården. Men det hind-rar dem inte från att vara på skolgården varje rast.

Skolan gränsar till Observatorie­lunden, som används på raster och av fritids.

– Som lärare i fritidshem gäller det att planera lite mer, det är lite mer krävande. Men två gånger i veckan gör vi lite längre utflykter med varje årskurs. Det kan vara till någon park som ligger lite längre bort. Jag tycker det fungerar bra, säger Leo Reinstein.